Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vänersborg.
Staden har ett utomordentligt vackert läge vid Vänern och sjön
Vassbotten, nära Göta älv. Trakten hör i befolkningshänseende till de äldsta
i Västergötland, och på Skräcklan har man sålunda påträffat flera boplatser
från stenåldern. Där låg även fordom en skans, vilken sedan gav staden
sitt namn.
Emellertid har den uråldriga bebyggelsen här vid Vänerstranden icke en
fortlöpande utveckling fram till den nuvarande stadsbildningen, utan
huvudpunkten för densamma var under en tid belägen en halv mil söderut vid
Vassbotten, där en marknadsplats växte upp och sedan utvecklades till staden
Brätte, vilken omnämnes i slutet på 1500-talet. Den var visserligen av
ganska ringa betydelse och omfattade 1610 endast 17^ gårdar, men 1620
tillerkändes dock Brätte stadsprivilegier av Gustav II Adolf. Det blev icke
någon lång historia, som den lilla orten fick genomgå, ty sedan beslut fattats
om anläggande av Vänersborg gavs 1642 helt enkelt order om, att
befolkningen skulle flytta till den nya staden. Brätte gick sedan tillbaka och blev
enbart en by.
Grundandet av Vänersborg avsåg i första hand att skapa ett livskraftigt
handelscentrum i denna gränstrakt. Läget var emellertid även riskabelt,
ty krig rådde ofta, och då blev det alltid gränsområdena, som blevo mest
lidande. Under den s. k. Gyldenlövefejden gingo de fientliga trupperna hårt
fram i dessa trakter, och 1676 besatte de även Vänersborg, som samtidigt
utplundrades. Staden var då omgiven med befästningsvallar och gravar,
men den svenska besättningen kunde ändå ej hålla stånd. Den garnison,
som från början stationerats i staden, utbyggdes allt mera, och med tiden
blev Vänersborg förläggningsplats för hela Västgöta-Dals regemente. 1679
upphöjdes staden till länsresidens.
Det dröjde ganska länge, innan Vänersborg antog en mera stadslik form.
På 1600- och 1700-talen tillkom den ursprungliga stadsplanen, men denna
genomgick efter den förhärjande branden 1834 en grundlig revidering, varvid
bl. a. torget och Plantaget tillkommo såsom en skiljande brandgata mitt
genom staden. Denna fortsätter sedan över läroverkets tomt ända bort till
östra landsvägen, som leder till Vargön och Grästorp. Staden har nu ett
symmetriskt, rätvinkligt gatusystem, och bebyggelsen visar i centrum en
modern stenhusarkitektur, utåt omgiven av småstädernas vanliga trähus.
Vänersborg hade en blomstringstid såsom stapelstad och transitohamn
för järn och trävaror från Värmland till långt in på 1800-talet, men efter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
