Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den första kvinnan - II - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN FÖRSTA KVINNAN
soning, och så den något större, som ger sig åt fångar
och invasionstrupper och älskar alla lika. Och jag
fruktar, kära Jin, att de senares verksamhet bär större
frukt än de förras.
— Du ser saken för cyniskt, Dick.
— Om jag bara gjorde det ändå! Men ser du, det
som nu har kommit i gång, det måste utvecklas och gå
fram till sin bittra fullbordan. Det kan inte hejdas,
därför är det synd att säga ett ont ord om presidenten,
han är bara ett verktyg, han har stretat emot i det
längsta och sökt vrida utvecklingen in på sidospår,
men till slut måste han också med i virveln och dra oss
dit allihop. Detta spel måste spelas till slut kosta vad
det vill. Adjö med dig, nu är jag framme. Res nu hem
till dig och vill du vara i fred och få sova i natt, så
lås dina dörrar med dubbla lås, Jin!
III
Det var kvällen innan röstningen i kongressen,
senaten hade röstat samma dag, representanthuset skulle
bekräfta beslutet om krig i morgon. Uttröttad, nästan
ihjäldiskuterad, led och arg kom Joan hem sent efter
en väldig mottagning hos en politiker. Det måtte ha
spritt sig ett rykte, att hon inte var pålitlig, ty folk
hade kastat sig över henne och hon hade hundra gånger
så visst som en känt sig oerhört frestad att lova allt
vad de ville, bara för att få vara i fred. Men
underligt nog, ehuru hon under sitt samtal med presidenten i
24
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
