Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den odödliga gärningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN ODÖDLIGA GÄRNINGEN
tränga fram till det unga hjärta, som var dess
upphov.
— Ja, men du har ju för länge sen kastat
traditionens börda från dina skuldror, sade hon trevande. Hon
hade trott, att det var ett i familjen accepterat faktum,
att arvtagaren av de hundraåriga prästerliga
traditionerna idkade profana studier och skulle bli
biblioteks-man. Men alldeles säkert hade striden tagits upp på
nytt nu i samband ’med hans kandidatexamen. En
fråga bekräftade hennes förmodan.
— Här skall du få se lönen för min fina examen,
sade han och tog upp ett brev ur plånboken. Min
moder besvär mig att ännu en gång besinna mig och bli
teolog. Hör vad hon skriver: Tro mig, min käre son,
du tar på dig ett stort ansvar, om du blir den som
leder släkten in på nya banor, där dess genom
seklerna renodlade typ inte passar. Har du tänkt dig?
Han reste sig upp och ställde sig framför fröken
Carmin.
— Se på mig, sade han vredgad, är jag en genom
sekler renodlad prästerlig typ?
Ett faktum var att han var det, men hon aktade sig
för att säga det. Han var sin farfar upp i dagen, samma
fasta, rediga prelatensiska drag. När han nu gick fram
och tillbaka och hädade traditionen, gjorde han det
med den födde talarens flytande föredrag. Han höll
ofta små predikningar för henne, för att omvända
henne från kristendomen som hon omfattade, och blev
aldrig trött på att framlägga bevis på att Jesus av
Nazareth icke uppstått.
— Man skulle kunna tro, sade han, att jag vandrade
io 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
