Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gamla vänner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GAMLA VÄNNER
tiskt centrum i länet och att hon redan förra valet varit
med på sitt hörn i politiken. Men hon sade bara som
sant var: — Jag kan inte begripa det själv.
Han förstod att han fick fråga på ett annat sätt.
— När jag hörde er, så undrade jag vad som hänt
med er värld som gör att ni inte trivs där längre, utan
bara drömmer er tillbaka till barndomen, sade han.
— Det kan jag säga precis, svarade hon lydigt. Det
var sjösänkningen när jag var tio år gammal.
— På det viset, sade han, man har tagit en sjö ifrån
er! När ni var nio år kunde ni se solen och månen och
stjärnorna spegla sig i sjön. Särskilt tyckte ni om när
månen var så stor och sjön så blank som nu. Och sen
dess är där ingen spegling mer. Men tänk på att en
klövervall och ett vetefält är också vackert. Tänk på
bullarna och smöret och kalvstekarna ni får från
sjöbotten nu. Vill man ha självhushåll, så kanske det kan
kosta oss alla våra sjöar i Sveriges land, då ska ni väl
kunna offra er egen.
— Men där är bara fula, långa stränder med
starrgräs och vass som möts i mitten över en stackars å som
man inte ser. Det är så fult och trist på Tresjö nu.
— Aha, sade han, javisst. Det blev ingenting av
med att odla upp sjöbotten sen. Jordbrukspriserna var
för låga, tack vare världshandeln med vete, det lönade
sig inte att kosta arbete på sjöbotten. Nu förstår jag
varför ni inte vill att man ska bråka. Ingenting kan bli
bättre bara sämre.
— Det har jag ju själv sett, sade hon.
Efter några frågor till hade han familjen Eldstjärnas
tragedi klar för sig. Veras far var, av flickans berät-
210
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
