Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gamla vänner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GAMLA VÄNNER
, — Men vad skulle jag på andra sidan och göra då?
— Se de oändliga vetefälten och förstå att våra små
åkerlappar i Sverige, de är för komiska.
— Herr Borg behöver ju inte fara över Atlanten för
den saken, för det vet ni ju ändå. Men far om ni har
lust. Jag sätter mig inte i en flygmaskin. Jag blir bara
sjuk och rädd.
— Det hjälps inte för jag kan inte fara ensam. Och
du behöver inte vara rädd, om jag är med.
— Då blir jag ju dubbelt så rädd. För då kan vi ju
störta i havet båda två och så är det slut med vår
historia.
— Nej, det får det inte bli, för du kan inte tro så
många festliga överraskningar du skall få uppleva i mitt
sällskap. En dag har vi kontroll över alldeles okända
krafter, så vi lyfter oss över jorden och far ut i
världsrymden utan hjälp av ett flygplan. Nu frågar du
förstås igen varför vi måste det? Men ser du det är en
konsekvens av utvecklingen. Först går man med fyra
ben på jorden, sen med två och till slut släpper man den
helt och hållet. Du stretar förstås emot och är rädd i
början, som du alltid varit, men innan du vet ordet av,
blir du förtjust över att okända krafter bär dig. Och
sen följer du snällt med till månen.
— Nej vet herr Borg, det är stopp med utflykterna.
Om ni inte vill flyga ensam i luften eller undersöka
månen, så får ni stanna på jorden hos mig. Här finns
minsann att göra. Hur lång tid tror ni det tar innan vi
ställt i ordning igen på den här stackars planeten? Jaha
nu är vi strax hemma hos vår sjöbotten och våra
komiska åkerlappar. Bilen sköt ner i den tätaste dimma
216
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
