Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Akademisk Boldklub (A. B.) - Akademisk idrott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AKADEMISK IDROTT
Urspr, var A. B. endast öppen för
studenter och sedermera skolpojkar,
som spela i juniorlagen, men numera
upptagas undantagsvis även andra som
aktiva.
A. B. fick redan 1903 egen
fotbollsplats och äger numera gemensamt med
Statens Gymnastik-Institut vid Nörre
Allé i Köpenhamn tre fotbollsplaner,
tennisbanor o. a. anläggningar. A. B.
besökte redan 1890 Halmstad och
besegrade dess bollklubb.
Bland kända spelare, som tillhört klubben,
må nämnas (siffrorna beteckna antalet
spelade landskamper): Harry Bendixen (16), Paul
Berth (26), Harald Bohr (4) samt dennes bror
Niels, Nobelpristagaren, Charles Buchwald
(7), Palle Christensen (8), Frigast Larsen (22),
Eyolf Kleven (29), Svend V. Knudsen (8),
Eigil Thielsen (11), Sam Thorsteinsson (7)
och P. Toft Jensen.
Medlemsantalet var 1938 omkr. 1200.
H. Rafn.
AKADEMISK IDROTT.
Vid akademier och högskolor har
sporten urgamla traditioner som en
motvikt mot den bokliga utbildningen. Den
tanke, som ligger till grund härför,
var klarast utformad under antiken, då
man som all uppfostrans mål satte en
harmonisk, d. v. s. en andligt och
kroppsligt lika väl utbildad människa.
Ett grekiskt gymnasion var på en gång
lärdomsskola och skola för fysisk
fostran. Med den antika kulturens
undergång gick emellertid förståelsen för det
grekiska uppfostringsidealet förlorad.
Sedan universiteten grundats under
medeltiden, tillkommo till den
vetenskapliga undervisningen även en del i
riddaruppfostran ingående
kroppsövningar. Under 1600- och 1700-talen hade
även många universitet, framför allt i
Tyskland, särskilda fakulteter för
fäktning. Senare ha universiteten, framför
allt i England, spelat en viktig roll vid
den moderna sportens uppkomst.
Efter den moderna sportens
genombrott kan man urskilja två typer av
akademisk sport, den anglosachsiska
och den kontinentala. Den
anglosaxiska typen (se nedan) har upp-
stått i England i nära samband med den
moderna sportens uppkomst och har
därifrån spritt sig till Nordamerika, där
den fått en av de rådande sociala
förhållandena betingad form. Från England
har den kommit till imperiets olika
delar och över Nordamerika till Fjärran
Östern, främst Japan, Kina och
Filippinerna.
Den kontinentala typen har
däremot uppstått ur den allmänna
idrottsrörelsen och karakteriseras
därför av ett visst beroende av denna.
De studenter, som bedrivit sport, ha i
allmänhet fostrats inom den frivilliga
idrottsrörelsen och endast sporadiskt
vid akademiska tävlingar representerat
universitetet. De sportorganisationer,
som grundats vid universiteten, ha mer
eller mindre varit en tillfällig
tillflyktsort för idrottande studenter.
När den moderna sporten under sista
tredjedelen av 1800-talet från England
vann insteg på kontinenten, existerade
visserligen redan flerstädes, framför
allt i Tyskland och de skandinaviska
länderna, kroppsövningar av nationell
egenart i form av turnén och
gymnastik. Dessa hade redan gamla
traditioner vid universiteten och hade delvis
givit upphov till särskilda
organisationer men ha dock endast i ringa mån
haft inflytande på den akademiska
idrottens utformning i respektive länder.
I de nya idrottsländerna har den
akademiska sporten oftast varit
idrottens pioniär och därvid i brist på egna
traditioner helt övertagit andra länders
former. Liksom Östasien därvid helt
kopierat U. S. A., ha i Europa, särskilt
Östeuropa och Balkan, Tyskland och i
viss mån även Sverige fått tjäna som
förebild för organisationen.
Den akademiska idrottens
organisationsformer.
Den moderna sportens värde som
uppfostringsmedel gör sig kanske
starkast gällande inom akademisk idrott.
Sedan världskriget kan man också
spåra en tendens att infoga sporten i
den akademiska utbildningen. Helt har
53
54
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
