Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Akademisk idrott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AKADEMISK IDROTT
Internationella
studenttävlingar.
Redan tidigt knötos förbindelser
mellan engelsk och amerikansk
studentidrott. 1894 ägde den första
matchen i fri idrott rum mellan
Oxford och Yale med ett program,
liknande det vid matcherna mellan
Oxford och Cambridge. 1899 utvidgades
dessa matcher, som i allmänhet ägt
rum vart annat år omväxlande i
England och U. S. A., till ett möte mellan
Oxford-Cambridge och Harvard-Yale,
och under de senaste åren har det
engelska universitetslaget vid besöken
i U. S. A. även mött ett kombinerat lag
Princeton-Cornell.
1928 möttes för första gången
engelska och japanska studenter, då
Wa-seda-universitetet mötte Achilles Club
i fri idrott i London (och förlorade med
3 poäng).
I Europa gjordes de första
ansatserna till ett internationellt samarbete
i Norden.
De första nordiska akademiska tävlingarna
arrangerades av Medicinarnas IF (med H.
Benckert som ordf. och G. Frostell som sekr.)
i Stockholm 1911 och omfattade fri idrott,
tennis, fotboll, fäktning och rodd. Liknande
tävlingar ägde även rum 1913 i Helsingfors.
Efter världskriget återupptogs samarbetet,
men några regelbundet återkommande
nordiska tävlingar ha sedan ej förekommit.
Dock ha tid efter annan nordiska
akademiska mästerskap anordnats. Vidare
arrangeras numera regelbundet de s. k.
SELL-spelen (såväl sommar- som vinterspel).
Namnet är bildat av initialerna på de
deltagande nationernas namn, Finland (Suomi),
Estland, Lettland och Litauen.
1929 ägde de s. k. nordiska studentspelen
i Kiel rum mellan tyska och skandinaviska
studenter.
Internationella studentspelen.
Ett internationellt studentförbund,
Confédération
Internationale des Étudiants (C. I. E.),
bildades 1919 och upptog även idrotten
på sitt program. På franskt initiativ
anordnade C. I. E. i samband med en
kongress i Warszawa de första
världstävlingarna mellan studenter 1924.
Utom polacker och fransmän deltogo
endast ett- fåtal ester och en
nyzee-ländare.
Vid 2. internationella
studentmästerskapen, vilka anordnades av Gruppi
Universitare Fascisti i Rom 1927,
deltogo 12 länder. Tyskland, U. S. A. och
Japan saknades, varjämte deltagandet
från engelsk sida var obetydligt.
Programmet hade utökats och upptog
utom fri idrott och fäktning även
simning, tennis och fotboll.
Vid 3. internationella
studentmästerskapen i Paris 1928, sedan detta år
kallade Jeux Universitaires
Internationaux, voro 17 nationer
representerade, däribland även
Tyskland samt ett starkt studentlag ur den
japanska olympiatruppen från
Amsterdam.
1930 höllos spelen i Darmstadt med
31 deltagande länder, varvid
programmet ytterligare utökades med rodd,
vattenpolo, rugby samt fri idrott för
studentskor.
Politiska konflikter hindrade
studentmästerskapens hållande 1932. Följ.
år ägde de rum i Turin, då 27 nationer
deltogo, däribland U. S. A. — Bo
Ljungberg, Lund, vann stavhopp.
1935 ägde spelen rum i Budapest
med 39 länder och 1937 i Paris med 24
länder som deltagare.
Akademiska vinterspel
ha anordnats i Cortina d’Ampezzo 1928
(Lars-Eric Moberg, Karolinska Inst.,
vann kombinerad back- och
terränglöpning), Davos 1930, Bardoneccia
(Italien) 1933, S:t Moritz 1935 och Zell am
See (Österrike) 1937. R.C-n.
Litteraturanvisningar: Värdefullt ehuru
ofullständigt material föreligger i det av C.
Krümmel utgivna »Die Sporthochschulen der
Welty (1937).
Goda skildringar av studentidrotten i
U. S. A. finnas i K. Diem, »Sport in
Amerika» (1930), Harald Lechenperg, »Kampf
Mann gegen Mann» (1936), och E. M.
Hart-well, »Physical training in American colleges
and universities» (1886).
Engelska förhållanden skildrar bl. a. H. J.
Savage, »Games and sports in British schools
and universities» (1927).
En utmärkt, ehuru numera föråldrad över-
53
68
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
