Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Amatörbestämmelser, av redaktör Ivar Arnö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AMATÖRBESTÄMMELSER
»Gentlemen» och »professlonals» i
England.
I England, den moderna sportens
hemland, liksom även på kontinenten,
har det sedan gammalt funnits
personer, som utövat sport för ekonomisk
vinning, yrkesfäktare, jockeyer,
cric-ketspelare, löpare m. fi. Vid sidan av
dessa funnos också idrottsmän, som
visserligen tävlade för nöjes skull men
mottogo penningpris eller därmed
jämförliga utan att likväl betraktas som
yrkesmän. Samhällsställningen var i
detta fall det enda avgörande. I
England t. ex. skilde man mellan
»gentlemen» och professionella, »pros», i
cricket och fotboll kallade »players».
I mitten på 1800-talet infördes i England
beteckningen amatör.
Då sporten i mitten på 1800-talet
vann allt större utbredning, visade sig
emellertid denna distinktion ohållbar,
särskilt sedan man börjat upptaga
inträdesavgifter vid tävlingar. Man
införde i stället beteckningarna amatör
och professionell, varvid man med
amatör förstod en idrottsman, som ej
fick tävla om penningpris.
1866 formulerade den s. å. bildade
engelska Amateur Athletic Club
följande definition: »En person kan icke
anses vara amatör, som tävlat med
eller mot en professionell om något
slags pris eller som tränat,
undervisat eller hjälpt till vid
idrottsövning i avsikt att därigenom
erhålla inkomster eller som mot
avlöning eller genom anställning varit
mekaniker, hantverkare eller
kroppsarbetare». Denna definition som antogs för
ett stort antal idrottsgrenar i England,
anknytes i sin sista del till den tidigare
uppdelningen efter sociala grunder.
Orsaken var givetvis, att man ville
utesluta de samhällsklasser, som genom
sitt yrke kunde tänkas vara bättre
kroppsligt tränade. Först 1880 borttogs
denna bestämmelse (den kvarstod
likväl i mildrad form inom roddsporten
ända till 1938, ,då den helt slopades).
1885 genomfördes den stränga upp-
delning av fotbollsspelare i amatörer
och professionella, som ännu består och
vilken mycket bidragit till att England
ej anslutit sig till FIFA.
Engelska Friidrottsförbundets
amatör-definition grundläggande.
Efter nånga förslag antog i början
av 1890-talet det engelska
friidrottsförbundet, Amateur Athletic
Association, föli. definition, som sedan utgjort
grundvafen för alla kommande
bestämmelser: »Amatör är den, som aldrig
tävlat om penningpris eller insats eller
med eller mot en professionell om
något slags pris eller undervisat, tränat
eller hjälpt till vid idrottsutövning för
att därigenom erhålla sitt uppehälle.»
Då de internationella
specialförbunden (Internationella Skridskoförbundet
etc.) efter hand uppstodo, införde dessa
från varandra något skiljaktiga
amatörbestämmelser (jfr sp. 109), som alla
vila på det engelska förbundets ovan
anförda regler. Som allmän
grundprincip gäller också, att en idrottsman
har rätt till ersättning för verkliga
utgifter i samband med tävlingar, alltså
resor och vivre.
Redan tidigt vållade frågan om
»ersättning för förlorad arbetsförtjänst»
mycket besvär.
Det är framför allt på den punkten,
som amatörreglerna av i dag ännu äro
svävande och vänta på en mera
definitiv och allmängiltig lösning. Att
utvecklingen dock går mot större frihet
i denna fråga visar I. O. K:s beslut av
1938 (jfr sp. 110).
I Sverige blev amatörproblemet aktuellt
omkr. 1880.
Liksom i de flesta andra länder
tävlades även i Sverige till en början om
penningpris, utan att skillnad gjordes
mellan amatör och professionell.
Redan under 1880-talets första år började
man dock tala om amatör i motsats till
professionell, t. ex. inom
skridskosporten, där några idrottsmän »blevo
pro-fessionister genom att de uppträtt för
betalning».
Först 18 april 1888 antogs emeller-
105
106
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
