Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Amundsen, Roald, av redaktör Odd Arnesen, Oslo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
A MUND SEN
tidigare undersökts av norrmannen
Borchgrevink. Under färden nådde
»Fram» längre söderut än något
fartyg förut, 78° 41’. I Valbukten
upprättade Amundsen sitt vinterkvarter,
»Framheim», 6—700 km från Scotts.
För den vidare färden mot polen
beslöt Scott använda ponnies, Amundsen
hundar. Den senare erbjöd Scott en
del av sina hundar, men Scott hade
större tilltro till ponnies. Före starten
mot Sydpolen lade Amundsen ut en rad
depåer, och allt gjordes för att säkra
återmarschen, bl. a. restes icke mindre
än 150 två m höga snörösen (till vilka
åtgingo 9 000 snöblock), som skulle
visa vägen tillbaka. Vid depåerna
uppsattes 1 246 svartmålade träkäppar med
småflaggor, för att expeditionens
deltagare skulle hitta depåerna även vid
dåligt väder. På sydpolsexpeditionen
firade Amundsens organisationsförmåga
sina största triumfer. Då han 1909 satt
i sitt hem vid Bundefjorden i Norge
och beräknade, när han skulle vara
tillbaka från Sydpolen, hade han satt
25 jan. som gräns. Beräkningen höll
streck på dagen.
Man startade på skidor 19 okt. 1911
med 52 hundar, 4 slädar och proviant
för 4 månader. Under 99 dygn
till-ryggalades marschen till och från
Sydpolen, en 3 000 km lång, besvärlig väg,
troligen den längsta och mest
imponerande skidfärd historien känner. Den
låga temperaturen, ned till 60°, gjorde,
att deltagarna förfröso ansikte och
händer. Inne på sydpolsplatån måste de
delvis ta sig över höjder på 3 275 m,
vilket givetvis redan detta betydde en
ganska stark påfrestning på hjärtat.
Den 14 dec. 1911 planterades den
norska flaggan på sydpolen.
Expeditionen, som utom Amundsen bestod av
norrmännen Oscar Wisting, Helmer
Hanssen, Olav Bjaaland och Sverre
Hassel, uppehöll sig på polområdet
under fyra dygn. En månad senare kom
Scott till sydpolen och påträffade där
Amundsens tält »Polheim» med en
norsk flagga, ett brev till Scott, en del
utrustning, som Amundsen efterlämnat
för den händelse Scott skulle kunna
behöva den, samt ett brev till kung
Håkon, som Amundsen bad Scott ta
med sig tillbaka. Scott kom emellertid
aldrig åter från kapplöpningen till
polen — han och hans följeslagare
omkommo på återfärden.
Sydpolsfärden var en enastående
sportbragd, som tydligt visade, vad
skidor betyda vid upptäcktsfärder i
arktiska trakter. De vetenskapliga och
praktiska resultaten voro mycket
betydande, bl. a. konstaterades, att det i
Rosshavet fanns stora mängder val,
en upptäckt, som hade till följd, att
norrmännen sände
valfångstexpeditioner även till dessa antarktiska trakter.
Nordostpassagen.
Världskriget lade till en början
hinder i vägen för Amundsens vidare
planer, som gällde den av honom aldrig
släppta tanken att nå nordpolen. Han
lät bygga en ny ishavsskuta, »Maud»,
för omkr. 1 mill. kr. Hans plan var att
nå polen genom att med isen driva
tvärsöver polarhavet. Planen
misslyckades emellertid, och han fick nöja sig
med att 1920 fullborda nordostpassagen
som den tredje efter Nordenskiöld och
Nansen.
Amundsen beslöt nu pröva ett nytt
medel att nå nordpolen, flyget. Han
hade själv under dramatiska
omständigheter tagit flygcertifikat redan 1914
(det första norska civila
flygcertifika-tet) och blev banbrytare för
flygmaskinens användning i polartrakterna,
liksom S. A. Andrée blev det beträffande
ballongen. De första flygningarna
misslyckades emellertid, då flygmaskinen
vid denna tid knappast var färdig för
en sådan uppgift.
Med flygmaskin till 87° 44’ n. br.
1925 inköpte Amundsen, ekonomiskt
understödd av amerikanen Ellsworth
och Norsk Luftseilasforening, två
Dor-nier-flygbåtar, som gjorde den för
nuv. förhållanden blygsamma farten av
130 km/tim. Maskinerna fördes av
135
133 135
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
