Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anatomi, av professor David Edv. Holmdahl - Musklerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANATOM I
andning inträda viktiga hjälpmuskler,
t. ex. huvudets ytliga främre
stagningsmuskel (pl. 4, 7 och 10),
som från bröstben och nyckelben
sträcker sig bakåt—uppåt till
tinningbenets utskott bakom örat. Även andra,
djupare liggande halsmuskler, som
omge halsryggraden, kunna medverka
härtill (pl. 6 a).
Bukväggens muskulatur
är utspänd mellan de nedre
bröstkorgskanterna, längdryggsfascian (fascia =
en platta av senor) och höftbenens övre
kanter, resp. ljumskbandet (pl. 4 och
6 a). De utgöras av tre platta, över
varandra lagrade muskler, vilkas
muskeltrådar i hållfasthetens intresse korsa
varandra, de sneda
bukmusklerna (pl. 4, 5, 6 a, 7), samt framtill
av två vid sidan om medellinjen
liggande, uppåt platta och nedåt
avsmalnande muskler, som sammanbinda
bröstkorgens nedre främre yta med
symfysen (pl. 1), de raka
bukmusklerna (pl. 4, 6 a och 7). Tack
vare dessa muskelinlagringar får
bukväggen genom ökad tonus och
kon-traktion en stor fasthet. Medelst olika
sammandragning kan bukhålans rymd
växla efter den varierande
tarmfyllna-den. Vid partiell sammandragning
böjes bålen framåt (pl. 4 och 7), åt
sidorna (pl. 4, 5, 6 a och 9) samt vrides
(pl. 10). Vid samtidig
sammandragning av bukmuskler och mellangärde
ökas trycket i bukhålan, den s. k.
bukpressen.
Armarnas muskler.
Armarnas vidfästningsmuskler
ha tack vare det sidoriktade och
rörliga skulderbladet en betydande
utbredning och ligga utanpå bålväggens
egen muskulatur. De utgå från huvud,
hals och bål och gå ihop mot och fästa
på nyckelben, skulderblad och
överarmens övre del. Dessa
vidfästningsmuskler ligga i två skikt, ett ytligt och
ett djupt.
Av det ytliga lagret synes omedelbart
under huden och underhudsvävnaden
framtill den stora bröstmuskeln
(pl. 4 och 10), som förbinder nyckelben
och bröstkorgens framsida med
överarmsbenet. Genom denna muskel
bildas främre axelvecket. Under den stora
bröstmuskeln ligger den lilla, som
sammanbinder bröstkorgen med
skulderbladets korpnäbbsutskott. På
ryggsidan utbreder sig ytligast
kappmuskeln (pl. 5). Den har en
triang-elformad, stor utbredning och
förbinder nackbenet och ryggens medellinje
ned till ländregionen med nyckelbenet
och skulderbladets kam. Övre delen av
kappmuskeln bildar övre axelkonturen.
Under och utanför denna muskel
utbreder sig på bålens rygg och
sidoytor en platt, kraftig muskel, den
breda ryggmuskeln (pl. 4, 5
och 11 a). Den tar sitt ursprung från
höftbenskammens bakre del, de nedre
revbenen och ryggens medellinje
(taggutskotten upp till mitten av
bröstryggraden). Ursprungsdelen från
höftbenskam och ländryggrad bildar en fascia
(senplatta). Muskeltrådarna gå ihop
uppåt och fästa på överarmsbenets övre
inre del (pl. 4). Denna muskel bildar
det bakre axelvecket. Av dessa
musklers anordning framgår, att de kunna
förmedla en allsidig rörlighet åt
skulderblad och överarm.
Det djupa vidfästningslagret åter
utgår dels från bröstkorgens sidovägg,
den främre sågmuskeln (pl. 4,
6 a och c), dels från ryggens
medellinje (taggutskott och nackband) i
nedre hals- och övre bröstregionen,
rutmuskeln (pl. 6 c), och dels frän
de övre nackkotornas sidoutskott,
skulderbladets lyftare (pl.
6 a). Dessa tre muskler fästa alla på
skulderbladets inre kant (pl. 6 a och
6 c). På grund härav hålla de den
inre skulderbladskanten i alla lägen
mot bröstkorgen samt bidraga dessutom
till att jämte det ytliga lagret föra
skulderbladet utåt, framåt, inåt och uppåt.
Axelns avrundade yttre kontur
bildas av en viktig, uppåt bred och nedåt
tillspetsad muskel, deltamuskeln
157
102
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
