Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arbetarsportrörelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARBETARSPORTRÖRELSEN
sekelskiftet bildades i dessa länder
arbetarföreningar för turnén och
cykelsport och under 1900-talets första
årtionde även för simsport, fotboll
m. fi. idrotter. Sammanslutningarna
utvecklades efter hand till mäktiga
organisationer, som stodo på
höjdpunkten omkr. 1930. Med införandet av
enväldiga regeringar i Tyskland (1933)
och Österrike (1934) upplöstes de
emellertid, och medlemmarna överfördes
till den under statlig kontroll ställda
idrottsrörelsen.
Utom i Tyskland och Österrike har
»arbetarsport» uppstått i Belgien,
Schweiz och efter världskriget i
Tjeckoslovakien, Polen, Finland m. fi. länder.
I Tyskland bildades redan 1879 en
turnavdelning inom en arbetarförening i
Leipzig, och under följ. årtionden uppstodo
liknande sammanslutningar över hela landet
och även i Österrike. De sammanslöto
sig 1892 till ett förbund, som vid de
österrikiska föreningarnas anslutning 1897 antog
namnet Arbeiter-Turnerbund. Senare
upptogos även andra idrotter, och 1919 ändrade
förbundet sitt namn till Arbeiter-Turn- und
Sportbund. Förbundet räknade 1930 omkring
700 000 medl. och hade sitt säte i Leipzig
med eget förbundshus, idrottsanläggningar,
skolor för utbildning av instruktörer m. m.
Sedan även andra arbetarsportförbund
bildats, fick 1912 den tyska arbetarsporten en
centralorganisation i Zentralkommission für
Arbeitersport und Körperpflege, som 1930
omfattade 11 specialförbund med 17 000
föreningar och 1300 000 medl. (därav 225 000
kvinnliga).
En del av dessa tillhörde även den
österrikiska centralorganisationen, Arbeiterbund
für Sport und Körperkultur österreichs,
vilken bildades 1924 och hade 16
specialförbund med 275 000 medl. (1930).
Av specialförbunden voro, utom det redSn
nämnda Arbeiter-Turn- und Sportbund, två
synnerligen livaktiga. Det ena var det 1896
genom sammanslutning av de i början av
189p-talet bildade cykelklubbarna grundade
Arbeiter-Radfahrerbund »Solidarität», som
t. o. m. ägde egen cykelfabrik och med sina
320 000 medl. (1930) var världens största
cyklistorganisation.
Det andra var turistföreningen Die
Natur-freunde, grundad 1895 i Wien och med
avläggare i flera länder (bl. a. i Sverige),
vilken, då den stod på höjdpunkten, hade över
200 000 medl.
Efter de tyska och österrikiska förbundens
upplösning har Tjeckoslovakien f. n.
den starkaste arbetarsportrörelsen. Denna är
emellertid splittrad i flera förbund, av vilka
det till SASI anslutna tjeckiska
arbetar-gymnastförbundet, grundat 1903, är det
största (146 000 medl. 1937). Därnäst kommer
»det kommunistiska förbundet för proletär
fysisk fostran» (73 000 medl. 1937).
Arbetarsporten tog från början
huvudsakligen sikte på fysisk fostran i
allmänhet, under det att den rena
tävlingssporten rönte ett motstånd, som
först sent helt uppgavs. Den negativa
inställningen till tävlingssporten
framträdde starkast inom cykelsporten, den
gren, som kanske blivit mest omhuldad
inom arbetarsporten på kontinenten.
Det tyska arbetarcykelsportförbundet
inriktade sig främst på turism.
Trots att tävlingssporten under senare år
omhuldats, har i flera länder en ständig flykt
av arbetarsportens stjärnor till de opolitiska
organisationerna ägt rum. Flera
olympiasegrare och Europamästare ha börjat sin bana A
arbetarsportföreningarna, bl. a. finnarna
Iso-Hollo och Purje och några av Tysklands
bästa brottare. Omvänt har förhållandet
varit i Norge, där några av arbetarsportens
skridskostjärnor kommit från den
»borgerliga» sporten.
De mest utövade idrotterna inom
arbetarsporten på kontinenten ha utom
cykel varit gymnastik, fri idrott,
fotboll och simsport. I de två sistnämnda
grenarna var Österrike det ledande
landet, och dess simförbund (gr. 1905)
inrättade bl. a. en rad frilufts- och
inomhusbad. Efter världskriget blev
särskilt i Tyskland handboll populär
inom arbetarklubbarna. Den norska
arbetarsporten har haft flera
framstående hastighetsåkare på skridskor.
Internationella organisationer.
Ett första försök att bilda en
»arbe-tarsportinternational» gjordes 1910 men
misslyckades. Efter en konferens i
Gent 1913, i vilken engelsmän, belgare,
fransmän, tyskar och österrikare
deltogo, grundades följ. år i Bryssel ett
internationellt förbund. Världskriget
avbröt samarbetet, men 1920
nygrundades förbundet i Luzern, varvid
omedelbart anslöto sig Tyskland, England,
Belgien, Finland, Frankrike, Schweiz
och Tjeckoslovakien (Österrike
inträdde först 1923).
233
234
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
