Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arbetarsportrörelsen - Arbetsseger - Arbin, Harald A:son - von Arbin, Magnus - Arboga, av redaktör Eitel Noll, Arboga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARBOGA
11 000 medl. 1938, som framför allt gjort till
sin uppgift att ge arbetarbarn tillfälle till
kroppsövningar och friluftsliv. Dansk
Ar-bejder Idrætsforbund har sedan sitt
grundande varit medl. av SASI men samarbetar
dock på vissa områden med Dansk
Idrætsforbund, med vilket förbundet 1937 ingick
en överenskommelse. E. Larsen.
I Finland grundades 1919 ett
arbetar-sportförbund, Työväen Urheiluliitto, som
1938 hade omkr. 42 000 medl. (20 000 män,
7 000 kvinnor samt 9 000 pojkar och 6 000
flickor under 17 år). Förbundet har sedan
sitt grundande varit medlem av SASI men
trots detta några gånger tävlat med Sovjet,
dock ej på senare år.
Av medlemmarna utöva: fri idrott 7 500,
gymnastik 14 250 (barn inräknade), brottning
2 000, boxning 1 000, fotboll 2 500, skidsport
6 000 o. s. v. Haini.
I Norge uppstod efter storstrejken 1921
en opposition inom idrottsrörelsen, som 1924
ledde till grundandet av Arbeidernes
Idretts-jorbund (A. I. F.), anslutet till Röda
Sport-internationalen. Efter många konflikter bröto
sig kommunisterna ut 1931 och bildade
Kamp-forbundet for Röd Sportsenhet, som
emellertid upplöstes 1934, varvid medlemmarna
återinträdde i A. I. F. Detta har numera utträtt
ur Röda Sportinternationalen men
samarbetar med dess sektioner i olika länder.
Sedan 1931 samarbetar A. I. F. med SASI och
deltog bl. a. i Arbetarolympiaden i Wien 1931
och i Antwerpen 1937.
Juli 1936 jämställdes A. I. F. genom ett
beslut av stortinget med Norges Landsforbund
for Idrett i förhållande till staten och i fråga
om statsunderstöd. ->-Norge.
A. I. F. omfattade Vi 1938 833 föreningar
med sammanlagt 68 200 medl. Mest utövas
skidsport, fri idrott och fotboll.
Förhållandevis stark är brottningen. Ruud.
I Sverige grundades 1922 Arbetarnas
Idrottsförening i Stockholm. Denna och
senare bildade föreningar i landsorten
sammanslöto sig 1927 i
Arbetaridrottsförening-arnas Samorganisation. 1929 bröto sig de till
denna hörande föreningarna ut ur
Riksidrottsförbundet och grundade 1930
Arbetarnas Idrottsförbund, anslutet till Röda
Sportinternationalen.
S. å. uppstod inom förbundet en
opposition, som separerade och bildade Arbetarnas
Idrottsunion och Arbetarnas Motorförbund,
vilka 1935 sammanslöto sig till
Arbetaridrot-tens Landsförbund.
Arbetarnas Idrottsförbund (7 000 medl.
1937) uppmanade 1936 sina föreningar att
återinträda i Riksidrottsförbundet, vilket
dessa även i stor utsträckning gjort. Lei jon.
–.
Arbetsseger, brottnt., seger på grund
av bättre arbete, värdesatt i poäng,
varvid poäng ges för aktivitet,
d. v. s. strävan att få fall på
motståndaren, djärvhet och brottningsvilja,
medan poängavdrag göres för
passivitet, d. v. s. brytande av grepp,
mattflykt och i allmänhet förhindrande av
kamp. Lid.
Arbin, Harald A:son,
friidrottsman (f. 1867 4/8), köpman, medl. av
Lyckans Soldater, Göteborg, vann 1896
SM i 100 m, 110 m häck och längdhopp
samt 1897 i spjut. Han höll 1896—1906
sv. rek. i 100 m med 10,88 och var även
svensk mästare i varierande simhopp
1902 och semifinalist vid OS 08 i raka
hopp samt dessutom god roddare och
fotbollsspelare. S. L.
von Arbin, Magnus, scoutledare (f.
1886 17/3), kommendör, var chef för
Djursholms Scoutkår 1928—30,
sjö-scoutsekr. 30—36, är medl. av Svenska
Scoutrådet sedan dess stiftande 31 och
vice scoutchef i Sveriges Scoutförbund
sedan 33.
Han har utarbetat den första handboken
för sjöscouter (1933) och var ordf. i Kungl.
Sjökrigsskolans Idrotts- och Skytteförening
33—36. N. H-n.
ARBOGA.
Av redaktör Eitel Noll, Arboga.
Arboga har med sina 5 000 invånare
ett 10-tal sportföreningar med
sammanlagt omkr. 800 medl.; mest
betydande är IFK Arboga (255 medl. 1938).
Den äldsta föreningen, Arboga
Skarpskyttekår, stiftades 1862 av författaren
August Blanche, skarpskytteidéns
bekante förkämpe, som tills. m. kapten
J. Mankell besökte staden och där gick
ur hus i hus för att värva medlemmar.
Över 200 Arbogabor anmälde sig redan
vid starten som deltagare.
Den första idrottsplatsen var belägen
vid den s. k. Oxbacken, som
myndigheterna 1903 uppläto åt IFK. 1927 fick
man en förstklassig idrottsplats,
Sturevallen, i stadens centrum. Ett
kommunalt friluftsbad med tävlingsbanor i
Arbogaån invigdes 1938.
Arboga Skarpskyttekår ombildades 1887
till Arboga Skyttegille (152 medl. 1938). IFK
237
238
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
