Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Armbrytning - Armégevär, av major Paul Axelsson och redaktör Karl Aug. Larsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARMÉGEVÄR
Bild 1. Det svenska armégeväret m/96. Mekanismen färdig till avfyring.
bågarna stödda mot detta och försöka
pressa (bryta) ned varandras händer.
Benen få ej taga grepp eller stöd mot
bords- eller stolsben. Brytningen skall
ske med raka handleder genom jämn
dragning, utan att armbågarna rubbas.
Vinnare är den, som bryter ned
motståndarens hand, så att denna med
utsidan berör bordet.
ARMÉGEVÄR.
Av major Paul Axelsson och redaktör Karl
Aug. Larsson.
Med armégevär menar man ett gevär
av för vederbörande lands armé
fastställd .modell. De moderna armégevären
ha i regel införts på 1890-talet, då
infanteriet i allmänhet ombeväpnades. Alla
moderna armégevär äro s. k. r e p e t
er-gevär, varvid slutstycket
manövreras för hand och därvid vanligen rör
sig i vinkelrörelse. Magasinen rymma
5—10 skott och utföras som lådmagasin.
Armégeväret är i allmänhet det mest
använda vapnet inom skyttet, beroende
dels på dess billighet, dels på att
det i många fall, bl. a. i Sverige, är ett
för flertalet skyttar fullt
tillfredsställande precisionsvapen.
I flera länder ha under senare år
konstruerats s. k. försöksgevär,
specialgevär med dioptersikte, vilka på
sina håll, särskilt i Norge och
Danmark men även i Finland, Estland och
U. S. A., få användas i
armégevärs-tävlingar.
Det svenska armégevärets konstruktion.
»6,5 mm gevär m/96», som den
officiella benämningen lyder på det svenska
armégeväret (bild 1), är konstruerat
av de tyska bröderna Wilhelm och
Paul Mauser, efter vilka det ofta
kallas mausergevär. Modellen fastställdes
i Sverige 1896 och har sedan dess ej
undergått nämnvärda förändringar.
Dess två huvuddelar äro stocken,
vanligen av valnöt, och
metallsystemet. Dettas centrala del är lådan,
gevärets stomme, i vars främre del
pipan är ingängad. Under lådan sitter
avfyringsinrättningen. Magasinet
rymmer fem patroner, varjämte en sjätte
kan införas i patronläget.
Eldhastigheten kan av en tränad skytt
uppdrivas till c:a 11 välriktade skott
på 30 sek. Diameterspridningen i
skott-stol för serier om 10 skott är på 300 m
avstånd för de flesta gevär ej större än
c:a 10 cm med torpedammunition och
c:a 25 cm med statens ammunition.
Detta måste till stor del tillskrivas den
253
262
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
