Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arvedson, Johan - Arvedsons Gymnastikinstitut - Arvidsson, P. Olof - Arvika, av redaktör J. Lilja, Arvika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARVIKA
gog (1862-1937),
blev med. lic. 1893
och
gymnastikdirektör vid G. C. I.
1894. Han
grundade 1890 i Stockholm
->Arvedsons
Gymnastikinstitut, var
skicklig pedagog
och en av vårt
lands främsta
auktoriteter på sjukgymnastikens område.
Utgav: »Lärobok i allmän rörelselära» (1901,
2.—5. uppl.: »Anteckningar i allmän
gymnastisk rörelselära», 1910—32), »Anteckningar i
fysiologi för gymnaster» (1909, 3. uppl. 1927),
»Svenska sjukgymnastikens teknik och
verkningar» (1905; ny utg., 1.—3. uppl.: »Den
svenska sjukgymnastikens och massagens teknik,
verkningar och användning», 1913—32; övers,
till finska och engelska), »Anteckningar i
sjukdomslära» (1902; ny utg., 1.—4. uppl.:
»Anteckningar i sjukdomslära för
sjukgymnaster», 1904—29, 3. uppl. 1917, övers, till
engelska). Mbg.
Arvedsons Gymnastikinstitut, ett av
läkaren Johan Arvedson i Stockholm
grundat institut för utbildning av
kvinnliga gymnastikdirektörer och
sjukgymnaster, som ägde bestånd 1890
—1937.
1890—1902 utbildades endast sjukgymnaster
under 1-årig kurs, 1902—36 var
undervisningen 2-årig och avslutades med
gymnastik-direktörsexamen i frisk- och sjukgymnastik.
1936 omorganiserades institutet efter
mönster av G. C. I:s sjukgymnastiska avdelning.
1890—1935 ha 1 795 elever utexaminerats
från institutet, därav 260 utländska. Från
1930 drevs institutet av Arvedson och med.
lic. Th. Julén gemensamt.
Forna elever bildade 1929 föreningen
H>-A. G. I. Th. J.
Arvidsson, P. Olof, skytt (f. 1864
18/i2), f. d. departementsskrivare,
affärsman, medl. av
Stockholms
Skarp-skf sedan 1892 och
alltjämt
framgångsrik tävlingsskytt.
Vann silverm. vid
OS 08 i skjutning
300 m, lagtävl., och
guldm. vid OS 12
i enkelskott på
löpande hjort, lag-
289
tävl., samt tog riksm. i guld 20. Han
är sedan 1910 led. av Överstyrelsen och
har i dess programkommitté framfört
många värdefulla förslag, bl. a. om
införande av en mästarklass genom
uppdelning av klass IV i A- och
B-klass. Han har även nedlagt ett
förtjänstfullt arbete som styrelseled. i
Stockholms skfb. Tbm.
ARVIKA.
En värmländsk skidmetropol.
Av redaktör J. Lilja, Arvika.
Idrottsintresset har alltid varit stort
i Arvika. Med sina 8 300 inv. har
staden omkr. 2 000 medl. i ett 20-tal
föreningar, av vilka de mest betydande
äro Arvika Idrottssällskap (324 medl.
1938), Arvika Gymnastikförening (300
medl.) och Arvika Segelsällskap (350
medl.). De äldsta föreningarna äro
Wermlands Trafvaresällskap, som
stiftades 1882, och Arvika Skyttegille,
stiftat året efter, båda med dåv. kaptenen
C. J. P. Uggla som ordf. och båda ännu
livaktiga.
De drivande krafterna under
Arvika-idrottens genombrottsår voro utom
ovan nämnde Uggla även majoren Hj.
Nisbeth, Arvika IF:s förste ordf.
samt konstnären, cykel- och
skridskoåkaren Gustaf Fjaestad. Under senare
år ha särskilt framträtt bankdirektör
Axel Wallenström, skidentusiasten
tapetserare Kaleb Baumbach och
kamrer Elis Thorée, tidigare känd
medeldistanslöpare i Stockholm.
Skidsport, framför allt backhoppning,
har sedan början av 1900-talet varit
omhuldad i Arvika, och 1930 fick
Arvika IS det hedrande uppdraget att
arrangera SM på skidor. Andra
populära grenar äro segling, fri idrott,
fotboll, som spelades redan 1892 på torget,
samt under senare år gymnastik.
Redan 1907 hade samhället två
skidbackar, Minnebergsbacken och
Falle-berget (i den sistnämnda är
backrekordet 1938 43,5 m). En modern
idrottsplats, Viksvallen, invigdes 1933. Vidare
290
10—NFS. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
