Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Aspfiske, av ryttmästare Rudolf Hammarström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ASPF1SKE
Ett givande aspfiske (1937) i Svartån i själva staden Västerås,
där landshövdingen sedan gammalt har rätten till fisket
(tredje fr. v. landshövding Murray).
finns i Motala ström samt Roxen och
Glan. N. om Dalarna och Uppland
förekommer den ej. En del sikarter
benämnas av ortsbefolkningen såväl i
n. (t. ex. Hornavan) som även i
mellersta Sverige (t. ex. Vättern) »asp».
Aspen för ett kringstrykande
enstöringsliv under sin ständiga jakt efter rov. Den
kännetecknas av en tämligen långsträckt
och från sidorna något hoptryckt
kroppsform med jämförelsevis smal stjärtspole.
Ryggfenan har 11—12, analfenan 16—17
strålar, sidolinjen har 62—66 fjäll. Fjällen äro
tämligen små och sitta mycket hårt fast,
varigenom den bl. a. lätt skiljes (i de yngsta
stadierna) från sin nära släkting, löjan.
Munnen är ganska stor och utpräglat
upp-åtriktad med underkäken tydligt skjutande
ut framför överkäken.
Ryggen är mörkt grönblåaktig,
kroppssidorna silvergrå med någon dragning åt
mässingsgult, buken vit, rygg- och
stjärtfenor blåsvarta, bröst-, buk- och analfenor
gråaktiga med dragning åt rödbrunt.
Aspen erhålles då och då under
dragfiske särskilt efter gös, vilken den gärna
synes följa. Norsen och siklöjan äro
nämligen både gösens och aspens
älsklingsföda.
Leken försiggår helst i de i sjöarna
utmynnande vattendragen under
senare delen av april och under maj,
tidigare eller senare alltefter temperatur
och isförhållanden. Honan lägger upp
till 200 000 ägg på stenar,
bottenvegetation o. s. v.
Aspen är en stark och
stridbar fisk och därför
även ett mycket
intressant objekt för
sportfiskaren, trots sina
enstöringsvanor.
Den trevligaste sporten erbjuder
asp-fisket under och efter leken, uppe i
älvarna, då aspen gärna tar på spinn.
Som bete användes mindre skeddrag i
guld el. silver. Draget bör i ändan
vara försett med en röd kvast, helst
av färgad gut. Små silverdevons bruka
även vara bra. Också dessa böra ha
en röd kvast bunden vid ändkroken.
En mindre, ledad wobbler i ljusa
färger, t. ex. blått och silver el. vitt och
rött, kan även rekommenderas. Detta
gäller, om vattnet ej är fullt klart. I
klart vatten är en tacklad mindre löja
eller nors bäst. Även mask och levande
bete användes, men det förutsätter, att
man noga känner aspens ståndplatser.
I sjöarna fångas aspen mest vid
dragfiske efter gädda eller gös, bäst
under högsommaren, då den gärna jagar
i de övre, mera uppvärmda
vattenskikten. När vattnet frampå hösten blir
kyligare, måste den som regel sökas på
större djup, där den då fångas med
-^-djupdrag. Betena (dragen) böra vara
smäckert tacklade, och på mothugg
behöver man knappast tänka varken
vid spinn- eller dragfiske, då aspen
nästan alltid glupskt slukar betet.
Där aspen förekommer mera
samlad, kan den under sommarmånaderna
även fiskas med fluga. Medelstora lax-
Som matfisk har aspen
ett ganska ringa värde, då
köttet i allmänhet är löst
och degigt samt mycket
benigt. Vissa delar av ej
för små exemplar kunna
dock, rätt tillagade, göras
ganska välsmakande. Bäst
är den inkokt.
Yrkesmässigt fiskas aspen blott
undantagsvis.
Hur aspen fiskas.
297 299
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
