Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Australien, av Alan Murray, Sydney
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AUSTRALASIEN
Australasien, numera sällan
förekommande engelsk beteckning för
Australien, Tasmanien och Nya Zeeland. —
Australien och Nya Zeeland tävlade
förr gemensamt under denna
beteckning, vid OS t. o. m. 1912 och i tennis
t. o. m. 1922.
AUSTRALIEN.
Av Alan Murray, Sydney.
Australien (»sydlandet») motsvarar
till arealen omkr. 2/3 av Europa men
har endast omkr. 6,8 mill. invånare,
huvudsakligen av brittisk härkomst.
Av den ursprungliga befolkningen,
australnegrerna, återstå endast omkr.
60 000, vartill komma 20 000 halvblod.
Australierna äro ett av jordens mest
sportälskande folk, ett utpräglat
»out-door people». Denna i gammal
angel-saxisk tradition bottnande förkärlek för
sport och friluftsliv har i Australien de
bästa förutsättningar för sin utövning.
Dels lämna det genom rigorösa
invandringsbestämmelser skyddade
välståndet och en framskriden social
lagstiftning även folkets breda lager
mycken ledig tid, dels lockar det milda
klimatet i de trakter, där större delen
av befolkningen är koncentrerad, till
bad och friluftsliv. Därtill kommer, att
kontinenten erbjuder tillfälle till nästan
all slags sport. Skogar och älvar
erbjuda utomordentliga betingelser för
jakt och fiske, och på vintern ger den
rikliga snön i bergstrakterna tillfälle
till skidåkning och annan vintersport.
De engelska traditionerna ha i hög
grad format Australiens idrottsliv och
ha även satt sin prägel på landets
insats i det internationella sportlivet.
Intresset för de typiska angelsaxiska
idrotterna, främst cricket, går före
deltagandet i OS, för vilka dessutom
kontinentens avlägsenhet och spelens
hållande mitt under den döda säsongen
i Australien verkat menligt.
Befolkningens intresse för sport visas bl. a.
därav, att antalet betalande åskådare
vid tävlingar 1935 uppgick till den
enorma siffran av sammanlagt 35 mill.
Bumerangkastning, en av urinvånarnas
många idrotter.
Redan före den vita kolonisationen
funnos bland urinvånarna primitiva
kroppsövningar, ss. klättring uppför
grenfria trädstammar, brottning enl.
vissa noggrant fastställda regler,
skjutkamp med stock, varvid de tävlande
fattade i var sin ända av en lång
trädstam för att försöka skjuta varandra
tillbaka, samt -^-bumerangkastning.
Denna tjänade naturligtvis i första
hand jakt och strid men väckte
dessutom tävlingslusten.
Det moderna crawlsimmets hemland.
Något samband mellan dessa gamla
övningar och Australiens moderna
sport finnes ej. Denna bygger på den
engelska och har växt fram i den mån
landet befolkades. Det enda undantaget
härifrån är simsporten, som hämtat
viktiga impulser från Söderhavets folk.
Från dem lärde australierna crawl, och
från Australien anträdde detta simsätt,
som numera i praktiken blivit
liktydigt med »fritt simsätt» i början av
1900-talet sitt segertåg över hela
världen. Genom det försprång, som
Australien härigenom fick, och genom de i
övrigt goda betingelserna, bl. a. att alla
stora städer ligga vid vatten, var
landet världens jämte U. S. A. främsta
nation i fritt simsätt före Japans
sensationella frammarsch omkr. 1930.
Vid OS 1912 vann Australien
lagkappsimning 800 m, och i 100 m fritt för damer
erövrade Fanny Durack guldmedaljen. 1924
hemfördes åter två segrar genom A. (Boy)
Charlton i 1 500 m fritt simsätt och av R.
Eve i raka hopp, och 1932 vann slutligen
Claire Dennis guldmedaljen i 200 m
bröst-sim för damer.
Även i en för Australien typisk form
av vattensport, ->s u r f i n g, ha
Söderhavets infödingar varit läromästare.
Stående eller liggande på små bräden låter
man sig drivas utifrån havet av
dyningarna in mot stranden genom
bränningarna. Surfingsporten har givit
upphov till en speciell institution, The surf
life saving clubs, som finns i nästan
alla kuststäderna. Dessa klubbar ha,
339
340
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
