- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 1. A-Brännboll /
359-360

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Automobil - Vad är en automobil, av ingenjör Erland Bratt - Automobilens historia, av kapten John Nerén

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

AUTOMOBIL

AUTOMOBIL.

INNEHÅLL.
Sp.

Vad är en automobil, av ingenjör

Erland Bratt ...................... 359

Automobilens historia, av kapten

John Nerén ........................ 359

Automobilens konstruktion, av
ingenjör Carl Skånberg ............ 371

Sp.

Standardvagnar och sportvagnar, av

ingenjör Carl Skånberg .......... 383

Racervagnar, av teknol. doktor Nils

Gustafsson ........................ 387

Automobilkörning ur hälsosynpunkt,
av leg. läkaren Gunnar Frostell .. 393

Rekordvagnar behandlas under Automobilrekord. Se även Automobilsport.

Vad är en automobil?

Med automobil (ty. Kraftwagen, eng.
motor car, fr. automobile, ital.
automobiler av grek. autos, själv, och lat.
mobilis, rörlig) betecknas enligt
»Förordningen om motorfordon» ett
»motorfordon, som är försett med tre eller
flera hjul, där icke fordonet är att
anse såsom motorcykel». Med
motorfordon återigen menas enligt samma
förordning ett »för färd på marken
avsett fordon, som för framdrivande är
försett med motor och icke löper på
skenor».

I det internationella
tävlingsreglementet definieras en bil som »ett
fordon, framdrivet med en mekanisk
anordning», dock icke med propeller
eller genom avbränning av raketer».

Man skiljer mellan ångdrivna,
elektriska och förbränningsmotordrivna
bilar. De sistnämnda ha numera den
dominerande betydelsen.

Man skiljer vidare mellan
personvagnar (för transport av högst 9 per-

soner), bussar och lastvagnar. Endast
personvagnarna ha betydelse för
sporten. Förr ha dock sporadiskt
förekommit tävlingar även för lastvagnar.

Under den utvecklingsprocess, som
bilen undergått sedan sekelskiftet, har
en långt driven specialisering ägt rum.
För sport- och nöjesbruk finnas dels
de vanliga för personbefordran avsedda
standardmodellerna, dels
särskilda sportvagnar. För rena
hastighetstävlingar användas numera
jämte därför byggda eller trimmade
sportvagnar huvudsakligen
racervagnar, byggda antingen efter
gällande ->Grand Prix-formel, fastställd
av den internationella
automobilorga-nisationen (A. I. A. C. R.), eller
->voi-turette-formeln.

Till racervagnar kan även räknas en
i Amerika populär tävlingsvagn av
små dimensioner, midget car eller
-Vb abyracer. För uppnående av
hastighetsrekord har byggts en rad
särskilt konstruerade rekordvagnar
( ->- Automobilrekord). Bt-

AUTOMOBILENS HISTORIA.

Från »hästlöst ekipage» till tekniskt fulländad strömlin]ebil.

Den moderna bilen har haft många
föregångare. En av de första av egen
kraft gående vagnarna byggdes redan
1649 av instrumentmakarmästaren J
o-seph Hautsch i Nürnberg (bild 1).

Ångvagnens tidevarv.

Under det att denna och liknande
vagnar drevos genom urverk, började
man, påverkad av James Watts
uppfinningar, i slutet av 1700- och början av
1800-talet bygga ångmaskinvagnar.
Redan före Watts tid hade emellertid

den franske ingenjörofficeren Joseph
C u g n o t omkr. 1770 byggt den första
med ångkraft drivna vagnen (pl. 1).

Den hade tillkommit i militärt syfte och
var avsedd att kunna frakta en kanon.
Ramen av tjocka ekbjälkar vilade på tre hjul.
Längst fram hängde ångpannan, och bakom
denna stodo två stycken enkelverkande
cylindrar. Kolvstängerna från dessa cylindrar
verkade med spärrklinkor på framhjulet,
som var drivhjul. Genom att vrida på
framhjulet styrde man vagnen, men, då
utväxling saknades, blev styrningen av
den tunga och klumpiga vagnen ett
betydande kraftprov även för en mycket

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:10:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sportlex/1/0236.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free