Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Automobil - Automobilens historia, av kapten John Nerén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AUTOMOBIL
Bild 5. Amerikansk Duesenberg-racer 1934 med
Whitney Straight vid ratten.
därför till att konstruera vagnar, som
trots mindre cylindervolym utvecklade
samma effekt. Detta möjliggjordes
genom att motorerna gåvos betydligt
högre varvtal och försågos med
hängande ventiler och kupolformiga
förbränningsrum. Dessa motorer, redan
1907 mycket allmänna, voro i
förhållande till sin vikt omkr. tio gånger
effektivare än de i mitten av
1890-talet brukliga.
Större hastigheter, mindre motorer.
Racervagnarnas konstruktion
förbättrades senare med varje år, och
långt före världskrigets utbrott hade
man nått genomsnittshastigheter på
betydligt över 100 km i tim. Kriget
avbröt denna utveckling, men redan
omedelbart efter freden började man
i alla bilfabricerande länder arbeta på
att förbättra konstruktionerna.
Strävan var därvid att, samtidigt som
farten bibehölls, göra motorerna mindre
men effektivare. Detta lyckades över
förväntan. Först sänktes
maximivoly-men till 4,5 liter, senare successivt
till 1,5 liter (->Grand Prix-formeln).
Stegring av varvtalet för till kompressorns
införande på 1920-talet.
Redan i början av 1920-talet hade
man i enstaka fall använt
->kompres-sorer för att bättre fylla cylindrarna.
Varvantalet hade nämligen från 800—
900 varv stigit till 3 000 vid
krigsutbrottet och senare till 6 000. Därigenom stod
endast en så ytterligt kort tid till
förfogande för bränsle-luftblandningens
insugning, att cylindern icke ordentligt
kunde fyllas. Därför anbragtes i allt
större utsträckning kompressorer.
Amerikanska och europeiska racermärken.
Till världskrigets utbrott voro de
europeiska racervagnarna mycket
överlägsna de i Amerika byggda.
Sedan amerikanerna funnit, att
biltävlingar blivit en lukrativ affär,
startades i Amerika flera bolag, vilka
uteslutande byggde racervagnar, främst
->-Duesenberg (bild 5) och -^-Miller. De
amerikanska konstruktörerna ha
emellertid aldrig lyckats inhämta det
försprång i konstruktivt hänseende, som
européerna fått. Bland europeiska
firmor, som uteslutande ägnat sig åt
byggandet av racervagnar, må nämnas
->E. R. A. Andra firmor, främst
->Alfa-Romeo, ->Maserati och ->Bugatti ha
visserligen tillverkat racervagnar men
ha dock lagt huvudvikten på
produktion av serievagnar.
Sedan Tyskland 1934 efter några års
uppehåll åter börjat deltaga i den
internationella bilsporten, ha
->Merce-des-Benz och ->-Auto-Union med efter
nya principer konstruerade racervagnar
skaffat sig ett tekniskt försprång.
I U. S. A. och de brittiska länderna
(särskilt Australien) ha speciella
förhållanden givit upphov till den förut
nämnda formen av racervagnar,
mid-get cars eller babyracers.
Redan före sekelskiftet byggdes
vagnar, uteslutande avsedda för uppnående
av rekord. ->Automobilrekord.
Bilen i Sverige.
Sveriges första bil var en Panhard
& Levassor, importerad av
maskinfirman Zacco, Bruhn & Co i Stockholm
368 396
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
