Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Automobilsport - Automobilsporten i Norden, av ingenjör Carl Skånberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AUTO MOBILSPORT
Ären fram till världskriget kördes
sedan Automobilklubbens
vinterpokal-tävling och en sommartävling, anordnad
av Motorklubben. Den senare fick
särskilt 1909 (Haparanda—Stockholm)
rekordartat stor anslutning och gällde
från 1913 ett av S. M. K. uppsatt
vandringspris, Sommarpokalen. Vid en
isbanetävling i samband med Nordiska
Spelen 1909, nåddes för första gången
officiellt i Sverige en hastighet av över
100 km/tim. (av ingenjör C. Skånberg
på Dürkopp).
Under världskriget förekommo inga
tävlingar, och först 1920 återupptogs
sporten av K. A. K. med tävlingen om
Vinterpokalen, under det att Svenska
Motor Klubben ej upptog
tävlingsverksamheten.
I stället för tävlingarna om
Vinterpokalen kördes 1922 och 24 en
hastighetstävling på Ladugårdsgärde.
Vinterpokaltävlingarna återupptogos
emellertid 1925 och höllos sedan varje
år t. o. m. 1930, då de ersattes av
^-Sveriges Vinter Grand Prix eller
Rämenloppet, en ren hastighetstävling
på en rundbana över landsvägar och
sjön Rämens is i Dalarna. Detta lopp
kördes 1931—33 och 36. En liknande
tävling under sommaren anordnades
1933 av K. A. K. vid Norra Vram i
Skåne (->Sveriges Sommar Grand
Prix).
Sveriges f. n. största
tillförlitlighetstävling är tävlingen om ->Rikspokalen,
som sedan 1931 anordnas av Svenska
Motor Klubben.
Utom dessa större tävlingar
förekomma många av lokala klubbar
anordnade tillförlitlighets-, orienterings-,
back-, jordbane- och istävlingar, av
vilka senare Yngaren-, Edsviken- och
Vallentunaloppen äro de mest bekanta.
Bland svenska racerförare står
Hen-ken Widengren i särklass. Han är den
ende svensk, som fått sitt namn i den
officiella världsrekordlistan (1933 med
->Amilcar på Montlhéry). Av övriga
förare må nämnas Per Wiktor
Widengren, K. G. Sundstedt, Helmer Carlsson
och Clemens Bergström, vilka
emellertid genom brist på den rutin, som
endast det ständiga deltagandet i storlopp
ger, ej nått internationell klass. Sk-g.
Bilsporten i det övriga
Norden.
Danmark.
I övriga nordiska länder har
bilsporten utvecklats senare än i Sverige.
I Danmark höllos före världskriget
mindre tävlingar, organiserade av den
1901 bildade Kongelig Dansk Automobil
Klub (-^Danmarks Automobilklub).
Sin stora tid upplevde dansk
automobilsport, då ->-Fanöloppen (1919—24)
lockade eliten av Europas förare.
Loppen upphörde efter en svår
olyckshändelse, som inträffade vid Campbells
rekordförsök 1924, då ett gummidäck
lossnade och dödade en gosse. v- J-n-
Finland.
I Finland kan man först tala om
bilsport efter grundandet av
->-Fin-lands Automobil Klubb 1919, även om
enstaka lokala tävlingar förekommit
redan under den ryska tiden. Den första
tävlingen av större betydelse var den
1923 gemensamt av Finlands
Automobil Klubb och K. A. K. arrangerade
tillförlitlighetstävlingen Stockholm—Helsingfors. Senare har Finland i
->Djur-gårdsloppet i Helsingfors, som köres på
Nordens bästa bana, fått ett racerlopp
av betydelse, i vilket svenska förare
regelbundet deltagit. Likaså arrangeras
många isbanelopp, orienterings- och
tillförlitlighetstävlingar.
Av finska förare tillhör Karl Ebb
den nordiska eliten. E- S-g.
Norge.
Även i Norge utvecklades bilsporten
först på 1920-talet, ehuru den 1907
grundade Kongelig Norsk
Automobilklub redan tidigare utfört
pioniärar-betet (->Norges Automobilklubb).
Numera anordnas under kontroll av
Sports-nevnden (K. N. A., N.A.F. och N. M. K.)
omkring 60 billopp, de flesta
tillförlitlighets-och orienteringslopp, men även isbanelopp.
455
456
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
