Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bandy - Bandyspelet som kroppsövning och lek, av leg. läkaren Sune Almkvist och T. Tegnér - Landskamper - Sverige—Finland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BANDY
BANDYSPELET SOM
KROPPSÖVNING OCH
LEK.
Bandyspelet påverkar framför allt
benens muskler och ledgångar, särskilt
vristerna. Även armarnas muskler få
genom förandet av klubban ett kraftigt
arbete. Ej minst utvecklas också
bålmuskulaturen både genom alla de
böjningar och vridningar, som spelet
framkallar, och genom bandyns stora
fordringar på balans. Muskulaturen utsättes
således för en ganska allsidig påverkan.
Tävlingsbandyn ställer avsevärda
krav på hjärta och lungor. Träningen
måste därför skötas omsorgsfullt, så att
konditionen blir fullgod.
Bandyspelet utvecklar
reaktionsförmågan. De ständigt växlande
situationerna i spelet tvinga till att hastigt
uppfatta och bedöma ett läge, att fatta
snabba beslut och målmedvetet
genomföra dem.
»Storinternationellt» kan bandy aldrig
bli, då spelet kräver en isbana av
fotbollsplanens storlek, d. v. s. förutsätter
ordentlig vinter utan alltför mycket snö.
För det arktiska klimatet liksom för det
kontinentala lämpar sig säkerligen
ishockeyn bättre med sina små banor,
som i »höga Norden» äro väsentligt
billigare i underhåll och söderut äro de
enda, som över huvud kunna
ifrågakomma — där oftast konstfrusna.
I mellersta Skandinavien däremot
är bandyspelet som förströelse och
lagsport det lämpligaste.
Utan att gå upp mot det robustare
»konkurrentspelet» ishockey i fråga om
kraftutveckling och sensation,
överträffar det detta i »repertoar» och
»innehåll», elegans och behag, vartill
kommer, att de fysiska riskerna äro för en
»kampsport» sällsynt små, då den stora
ytan gör det lättare för spelarna att
undvika kollision.
Som pojkspel söker bandy sin like, och
som damspel försvarar det väl sin plats.
Med hänsyn till påfrestningarna på
hjärta och lungor bör emellertid för
växande ungdom och kvinnor
halvlekarna inskränkas (för 10—13-åringar
till exempelvis 10—15 min. och för 14—
17-åringar till 20—30 min.). Äldre
personer böra naturligtvis också iakttaga
en viss försiktighet.
Jakten efter den snabba bollen på
den stora isytan skänker åt
bandyspelet en säregen tjusning, som utgör den
bästa borgen för dess fortsatta
utveckling trots konkurrensen med andra
isspel. S. A.; T. T.
LANDSKAMPER.
Sverige—Finland.
Den första svensk-finska matchen spelades
1907 (se sp. 624), men först 1919 kom det till
ett officiellt landskampsutbyte.
Av de t. o. m. 1938 spelade 20
landskamperna har Sverige vunnit 10 och förlorat 6,
medan 4 blivit oavgjorda. Målkvoten, 62—59,
visar en överraskande jämnhet i de båda
ländernas spelstyrka.
Lagens uppställning är nedan angiven i
ordningen målvakt, högerback, vänsterback,
högerhalvback o. s. v. till vänsterytter.
1919 a3/a i Helsingfors, finsk seger 4—1.
Sverige: S. Säfwenberg; S. Howander, E.
Knutsson; A. Brolin, J. Höglund, G. Bard; Ruben
Carlsson, S. Månsson, L. Woodzack, B. Bohlin, B.
Reuter.
Finland: H. Nyström; N. Joutsenlahti, J.
Pelli; L. Schybergson, E. Kostamo, N. Tammisalo;
T. Pirhonen, A. Ahnger, L. Mäkinen, Y. Pentillä,
R. Poutiainen. — Domare: Soinio.
En överraskande seger för de
nederlags-tippade finnarna. Sverige tog ledningen
genom mål av Reuter, men sedan var det
finnarna, som bestämde takten. Att nederlaget
stannade vid 1—4 var till stor del
målvakten Säfwenbergs förtjänst. — Halvtid 1—2.
Finska målen gjordes av Poutiainen 2,
Ahnger och Mäkinen.
1920 "12 i Stockholm, oavgjort 3—3.
Sverige: S. Säfwenberg; S. Howander, E.
Knutsson: G. Bard, S. Marell, E. Lindqvist; Ruben
Carlsson, L. Woodzack, S. Almkvist, B. Bohlin, H.
Eriksson.
Finland: H. Nyström; J. Pelli, N.
Joutsenlahti; L. Schybergson, E. Kostamo, N. Tammisalo;
T. Pirhonen, A. Ahnger, L. Mäkinen, A. Lavonen,
R. Poutiainen. — Domare: Knut Nilsson.
639
Tryckt «/e 38.
640
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
