Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Belgien, av gymnastikinspektören H. de Genst och gymnastikdirektör Lars Sandberg, Bryssel - Belgiens Grand Prix
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BELGIENS GRAND PRIX
Bild 3. Norrköpings Gymnastikförenings uppvisning (under kapten Hermansson) inför 8 000
åskådare på Bryssels gamla rådhusplats i juni 1932. — Foto Graphopresse, Bryssel.
För utbildande av instruktörer i fäktning
och gymnastik inom armén finns ett särskilt
institut, Llnstitut Mrlitaire d’Education
Phy-sique, med modernt laboratorium,
gymnastiksalar och idrottsplats. Det var ursprungligen
en skola för utbildning av fäktmästare, som
grundades 1886 efter mönster av Joinville i
Frankrike och Scuola Magistrale i Rom. 1894
förlades även utbildningen av
gymnastiklärare till institutet.
Den frivilliga idrotten
fick i den 1908 grundade olympiska
kommittén sin första centrala
organisation. 1919 bildades på initiativ av
belgiska fotbollsförbundet Comité
National d’Education Physique et d’Hygiène
Sociale, till vilken flertalet
specialförbund anslöto sig. Utanför står dock det
kvinnliga idrottsförbundet. 1925
förenades organisationen med olympiska
kommittén till Comité National
d’Edu-cation Physique et Comité Olympique
Beige. Vid sidan av den centrala
organisationen verkar den 1932 grundade
Conseil Supérieur d’Education Physique
et de Sports för främjande av
ungdomens fysiska fostran.
Dessutom existera specialförbund för olika
idrotter, av vilka de viktigaste äro cykel- och
fotbollsförbundet. Till det senare voro i
sept. 1936 anslutna 1 300 föreningar med över
115 000 medl., därav 50 000 aktiva spelare.
Arbetaridrotten har egen organisation.
Idrottsanläggningar.
Belgien har numera flera moderna
idrottsanläggningar, bland vilka må nämnas
Ant-werpens Stadion (31 000 åskådare) och
Hey-sal Stadion i Bryssel (70 000 åskådare). Det
senare övergick 1936 i stadens ägo.
Fotbollsplatser, vilka finnas i alla större samhällen,
ägas mestadels av klubbarna. De största
tillhöra Royal Antwerp SC (52 000 åskådare)
och Royal Beerschot Club (30 000) i
Antwerpen, Union S:t Gilloise (35 000) och Daring
Club de Bruxelles (27 000) i Bryssel. Utom
dessa finns ett tiotal med 12 000—18 000
åskådarplatser.
I nästan alla större städer finnas
utomhus-banor och i flera även inomhusbanor för
cykel; den mest betydande av de senare är
Sport-Palais i Antwerpen (med plats för
20 000 åskådare) och Bryssels sportpalats
(8 000 åskådare).
Press: Belgiens största idrottstidning är
La Vie Sportive i Bryssel, som även
utkommer i en flamländsk upplaga, Sportleven.
Belgiens Grand Prix, eg. Grand Prix
de Belgique, motorlopp på
Francor-champsbanan vid Spa, anordnade av
Belgiska Automobilklubben. Grand
Prix de Vitesse (hastighetsloppet),
vilket sedan 1925 går på högsommaren,
köres efter gällande internationella
formel och är av A. I. A. C. R. erkänt
som »grande épreuve». Distansen
varierade till 1935 mellan 500 och
705
23—NFS. I
706
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
