Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bergbestigning, av professor H. N. Pallin - Snöstormar och snöskred - Värdesättning, tillsammans med fil. och med. doktor Ludwig Englert, Berlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BERGBESTIGN1NG
på detta sätt kunna dessa två viktiga
platser någorlunda säkert fastställas.
Om alla kamraterna i stället direkt
gå ned att söka den försvunne,
misslyckas detta i de flesta fall på grund
av att de därvid förlorat orienteringen.
När en förolyckad påträffas, måste
han behandlas som en drunknad,
d. v. s. med konstgjord andning samt
med uppvärmning av kroppen genom
frottering, varma kläder o. s. v.
Fjällsport. Pan.
VÄRDESÄTTNING.
Hur bergbestigning
inverkar på vår kropp.
Det finnes icke många muskler, för
vilka icke kroppen får användning vid
klättring i berg.
Vissa kroppsliga förutsättningar böra
emellertid finnas hos bergbestigaren,
för att han skall kunna utöva denna
idrott med fullt andligt och kroppsligt
utbyte. Framför allt äro friskt hjärta
och goda lungor erforderliga, men även
i övrigt bör kroppen ha förmåga att
motstå ett visst mått av ansträngningar.
Man får ej kasta sig in i svårare eller
hårdare företag, än man tål, och riskera
överansträngning. Särskilt föreligger
denna fara vid bestigningar i trupp, då
en enda man, vilken saknar
erforderliga fysiska eller tekniska
förutsättningar, ofta bringar hela truppen i fara.
Skulden till en mycket stor del av alla
bergolyckor har just varit den
omständigheten, att en enda deltagare ej varit
uppgiften vuxen.
Bergbestigning i högalpina områden.
Bestigningar i högfjällen ställa helt
andra och ökade fordringar på den
mänskliga organismen, framför allt
andningsorganen och kretsloppet, än
motsvarande prestationer på lägre höjd.
Orsaken härtill är främst den med
höjden avtagande syremängden i luften,
vidare den starkare strålningen och
slutligen luftens med höjden tilltagande
torrhet.
Antalet röda blodkroppar kan nära nog
fördubblas.
Bristen på syre tvingar kroppen till
en anpassning, som sker genom en
ökning dels av antalet röda blodkroppar,
dels av hemoglobinet. Dessa processer
försiggå ej alltid parallellt och variera
avsevärt hos olika individer. Hos en
del sker anpassningen således
huvudsakligen genom nybildning av röda
blodkroppar, hos andra återigen
företrädesvis genom ökning av
hemoglobinet. Ökningen av antalet röda
blodkroppar, vilken enligt vad
serieundersökningar visat vid fullständig
anpassning mestadels följes av en lätt
tillbakagång, är högst betydande, i enstaka
fall upp till 8,5 mill. per
kubikmillimeter mot normalt 4,5 mill.
Redan för en person i vila medför
högfjällsklimatet en stegring av
hjärtats, kretsloppets och lungornas
fysiologiska verksamhet. Detta är i
jämförelsevis ännu högre grad fallet vid
rörelse. M o s s o har beräknat
energiförbrukningen på 4 000 m höjd till det
fyrdubbla av förbrukningen vid samma
prestation under normala förhållanden.
Bergsjukan.
Syrebristen leder, om ej en successiv
anpassning skett, vid höjder på över
3 000 m även hos fullt friska personer
till den s. k. bergsjukan, som yttrar sig
i uppkastningar, svindel,
hjärtklappning, andningssvårigheter och allmän
muskelsvaghet. Vid konstlad
syretillförsel upphöra dessa symtom genast,
likaså hjälper det vanligen, om den
sjuke återvänder ned några hundra
meter.
Bergsjukan uppträder även hos
personer, vana vid högfjällsklimat, om den
höjd, för vilken deras organism
anpassats, avsevärt överskrides, utan att man
ger kroppen tid till ytterligare
anpassning.
Denna kroppens anpassning för stora
höjder är en övergående företeelse och
försvinner inom kort, sedan man
kommit ned på lägre höjder. Möjligtvis sker
763
764
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
