Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bergbestigning, av professor H. N. Pallin - Tabell över förstabestigningar av svenska berg - Tabell över förstabestigningar av utländska berg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BERGBESTIG NING
Fjälltoppens namn Höjd i
meter Första
som-marbe-stigning Bestigarnas namn Första
vinter-bestig-ning Bestigarnas namn
55 Ruokotjåkko Nordt:n 1900 1880* G. W. Bucht _
56 Pyramiden 1900 i s/7 1930* V. von Feilitzen, A. Rikku — —
57 Favoritkammen 1900 10/7 1934* T. Green, D. Nygren, T. Rydberg —
58 Vuoinespakte 1900 «/7 1934* T. Green, D. Nygren, T. Rydberg
Av uppgifterna i den ovan meddelade
tabellen kan man få en viss, om än
osäker uppfattning om de olika
bergbestig-ningarnas värde ur pioniärsynpunkt.
Besti-garnas idrottsliga prestationer äro väsentligt
svårare att värdesätta. Därtill äro
bergbestigningar alltför mycket beroende av de
lokala och temporära förhållandena, såsom
fjällets läge, bestigningsväg, årstid, väderlek
och utrustning. Man får emellertid komma
ihåg, att tabellen endast upptager toppar
med en höjd av 1 900 m eller mera. Även
med lägre höjder finnas många intressanta,
svåra och för bergbestigning lämpade fjäll
i Sverige.
Sveriges samtliga 2 000-meterstoppar (14 st.)
ha, såvitt det är känt, hittills (oktober
1938) endast bestigits av två personer,
nämligen S. Gärdin och D. Nygren. Vem som
över huvud taget bestigit de flesta
fjälltopparna i Sverige är ej känt, men sannolikt
är det Borg Mesch i Kiruna. På främsta
platsen bland förstabestigare sommartid av
i tabellen upptagna fjäll kommer, både med
avseende på antalet toppar och
sammanlagda höjden, H. N. Pallin med 11 toppar med
en sammanlagd höjd av 21566 m, följd av
A. Hamberg och G. W. Bucht. Även i fråga
om förstabestigningar vintertid leder
Pallin med 14 toppar med en sammanlagd höjd
av 27 897 m, följd av G. Graf och Borg
Mesch. Pan.
FÖRSTABESTIGNINGAR AV UTLÄNDSKA BERG.
Uppgifterna om bergtopparnas höjder växla
i vissa fall något, beroende på olika
mätningar och olika baspunkter, ibland även på
förekomsten av snödrivor på toppen m. m.
samt slutligen på de tillgängliga källornas
mer el. mindre noggranna omräkning från
fot till meter. Topparna äro inom de olika
områdena ordnade efter höjd. På grund av
svårigheterna att upprätta en dylik
förteckning finnas stora ofullkomligheter i
densamma, men den har här närmast medtagits
såsom ett försök att lämna en översikt över
viktigare bergbestigningar, omfattande
samtliga världsdelar.
Alperna.
773
Bergtopp Höjd i m Bestigningsår Förstabestigare
Mont Blanc 4 810 1786 J. Balmat, M. Paccard
(fransmän)
Mont Blanc de Courmayeur 4 748 1877 I. Eccles, M. C. och A. Payot (amerikaner)
Dufourspitze (Monte Rosa) 4 638 1855 Ch. Hudson, bröderna Smyth (engelsmän) m. fi.
Matterhorn 4 505 1865 E. Whymper, Ch. Hudson m. fi. (engelsmän)
Dome du Goüter (Mont Blancmassivet) 4 303 1784 J. M. Couttet, F. Cuidet
(fransmän)
Finsteraarhorn 4 275 1812 R. Meyers med tre förare (A. Abbühl, J. Bortis, A. Volker)
Grandes Jorasses (Mont Blancmassivet) 4 208 1865 . E. Whymper m. fi. (engelsmän)
Breithorn (Monte
Rosagruppen) 4171 1813 H. Maynard (fransman)
784
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
