Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Björksténs gymnastik, av gymnastiklärarinnan Gertrud Wichmann, Helsingfors - Björkvall, Kurt - Björling, John Alfred
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BJÖRLING
att uppväcka liv, glädje och
arbetslust. Elli Björkstén anser, att
gymnastiken blir uppfostrande i detta ords
fulla bemärkelse först när
undervisningen är lagd så, att de fysiska
rörelseimpulserna utlösa en motsv. impuls
inom själslivet och när den i övrigt
präglas av friskhet och naturlighet.
Hon ser den därjämte som en
kropps-behärskningskonst, ej endast av stort
skönhetsvärde utan lika mycket
avspeglande andlig jämvikt och kultur.
Litt.: E. ->Björkstén.
Björkvall, Kurt, flygare (f. 1903
-2/7), tog flygcertifikat 1929 och gjorde
sig känd genom att 1930 utföra den
första flygcampingen i Sverige med ett
s. å. inköpt 80 hkr Cirrus-Mothplan.
Aug. 1931 företog Björkvall den första
direktflygningen Stockholm—London
(omkr. 1500 km) på 9l 4m, och sept.—
dec. s. å. flög han Stockholm—Konakry
i Franska Guinea och åter, en sträcka
av närmare 18 000 km, på en
sammanlagd flygtid av 106* 43™. Efter att under
följande år ha utfört många
fjällflygningar företog Björkvall 1936 med
understöd av Stockholms-Tidningen en
Atlantflygning, vid vilken han
tvingades att gå ned på vattnet 150 km från
Irlands kust och räddades av den
franska trålaren »Imbrin».
Atlantflygningen företogs med en Bellanca
»Senior Pacemaker» (->-Atlantflygning, pl. 4),
utrustad med en 420 hkr Waspmotor. En i
passagerarrummet inbyggd bränsletank och
en under flygkroppen monterad
strömlinjeformad s. k. Bellytank samt vingtankarna
rymde sammanlagt 2 850 liter bensin. Efter
en lyckad start %o på morgonen från Floyd
Bennettfältet vid New York följde
Björkvall kusten upp till S:t John i New
Brunswick, varefter han slog in på Atlantrouten,
som praktiskt taget följer storcirkeln. Trots
att radiokompassen ej fungerade, lyckades
Björkvall hålla kursen men nödgades
genom ett fel på den ställbara propellerns
växlingsaggregat flyga med denna inställd
på stigning i stället för på normal
horisontalflykt. Därigenom reducerades hastigheten
från 200 till 170 km/tim. Genom motorns av
propellerfelet förorsakade forcerade arbete
förbrukades oljeförrådet, varjämte troligen
avgasröret bränts sönder. I denna situation
Kurt Björkvall, Atlant- och fjällflygare.
ansåg Björk vall efter nära 30 timmars
flygning säkrast att gå ned, sedan han siktat
den franska trålaren. Trots svår sjö
lyckades Björkvall rädda sig ombord på trålaren,
under det att försöken att rädda maskinen
måste uppges. Genom denna flygning satte
Björkvall skandinaviskt rek. i
distansflygning utan mellanlandning och i
uthållighetsflygning (5 350 km, resp. 29t30m).
Björkvall har skildrat sin flygning under
titeln »Ensam över Atlanten» (1936). H. M.
Björling, Johan Alfred, alpinist
(1871—92), besteg som förste svensk
Kebnekaises stortopp9julil889. Den led,
som han använde och som numera
allmänt begagnas vid
bestigningar, har
liksom en glaciär i [-Kebnekaisemassivet-]
{+Kebnekaisemassi-
vet+} uppkallats
efter honom. Björling
deltog i 1890 års
svenska
Spetsbergsexpedition och
företog 1891 en resa till
Västgrönland, där
han från den nordligaste danska
kolonien, Upernavik, framträngde till
trakten av Devil’s Thumb, d. v. s. längre
norrut, än danskarna dittills nått.
Sommaren 1892 företog han tills. m. E. G.
G. Kallstenius i en på Newfoundland
inköpt skonare, »Ripple», med tre mans
besättning en forskningsfärd till
nordvästra Grönland men led skeppsbrott
vid Careyöarna i Smiths Sund. Han tog
sig därifrån med skeppsbåten västerut
till Ellesmere Land, där den illa
utrustade expeditionen gick under på
okänt sätt. pan.
841
842
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
