Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bollspel - Barnlek och idrottsspel, av fil. doktor A. Hirn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOLLSPEL
på alla åldrar, från barnet till den
vuxne mannen.
Bollen är det mest fullkomliga av
alla spelredskap. Den har en oändlig
rikedom på rörelsemöjligheter. I dess
oberäkneliga rörelser döljer sig ett
element av överraskning, av något
oväntat. Den tyske pedagogen ->Fröbel
har formulerat satsen: »Att leka är icke
blott att någon leker med något utan
också att något leker med den lekande».
Detta gör bollen genom sin av ringa
vikt och av elasticitet betingade
rörelseförmåga.
Barnet leker med bollen ensamt eller i par.
Denna människans lek med bollen
och bollens med människan har den
förut nämnde Fröbel gjort till
utgångspunkt för en psykologisk studie av
de olika åldersstadierna
(»Menschen-erziehung», 1828, nytryck 1926).
Till tredje levnadsåret är barnets lek
med bollen enligt Fröbel ett
experiment, som består i att barnet griper,
tar på, släpper och låter bollen rulla
och därvid iakttar hur den rör sig,
dess färg- och ljuseffekter. Fångandet
av bollen, i början med en viss tvekan,
ingår i leken först efter detta stadium.
Fram till femte eller sjätte året
följer barnet bollens bana med
förvånade ögon, samtidigt som det börjar göra
bollens rörelser till förebild för sina
egna. I nästa stadium förföljes, drives,
slås eller trampas själva bollen, eller
också tjänar den att kasta på eller slå
bort kamraten. (Givetvis förlöper
denna utvecklingsprocess numera ofta
annorlunda, då de flesta barn redan
tidigt göra bekantskap med och
upptaga de moderna tävlingsspelen.)
Under det att fång- och
förföljelselekarna hos flickorna utgöra slutstadiet
av bollekarna, följer hos pojkarna en
period med vad Fröbel kallar rov- och
kampspel, i vilka man finner de första
ansatserna till lagspel. Så långt Fröbel.
De vuxnas spel.
Utöver den egentliga ungdomsåldern
bibehålla endast mål-, hinder- och
908 906
kampspel sin dragningskraft. Man
finner dem hos vuxna under alla tider
och hos alla folk. Dels förekomma de
i form av slagbolliknande spel,
vid vilka den viktigaste handlingen, att
löpa mellan två mål, utlöses av ett
giltigt slag, dels i form av
tennislik-n a n d e, vid vilka bollen slås över ett
hinder till motståndaren och med
avsikt så, att den ej kan slås tillbaka. Vid
de golfliknande spelen gäller det
att med så få slag eller kast som möjligt
nå ett bestämt mål och vid de f o
t-bolliknande spelen slutligen att
sparka, slå eller bära bollen genom ett
motparti in i ett mål.
Under det bollspelet för barnet är
livsinnehåll, står de vuxnas spel i
medveten motsats till livets allvar. Folkfest
och folkspel bli under medeltiden
liktydiga begrepp, och bland folklekarna
inta bollspelen den främsta platsen. De
moderna idrottsspelens uppkomst
ändrar ej detta förhållande. Cupfinaler och
landskamper höra till vår tids stora
folkfester.
Solens symbol — och jordens.
I många former av bollspel kan man
spåra religiösa drag. Redan den
grekiska prinsessan Nausikaas och hennes
tärnors lek med bollen skedde till
gudomens ära. Grekernas sfaira, boll,
var solens symbol och även
jordens och blev senare livets och
ungdomens. Även hos naturfolken finner
man ofta, att bollspelet hade betydelse
som rit.
Det spel med krökta och
nätför-sedda käppar, som spelades av
Nordamerikas indianer och som givit
upphov till det moderna lacrossespelet,
föregicks liksom många andra
naturfolkens bollspel av hemlighetsfulla
religiösa ceremonier, ledda av
medicinmännen.
Det faktum, att medeltidens bollspel,
framför allt fotbollsspelet, förekommo i
samband med religiösa fester tyder
också på att deras ursprung är att söka
i hedniska kultelement, som av den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
