Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bonde, Carl - Bondeungdomslaget - Bonneville Salt Flats - Bonthron, William - Bookmaker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BONDEUNGDOMSLAGET
Han var 1933—38 ordf. och är sedan 38
v. ordf. i Svenska Ridsportens
Centralförbund. Sedan 1932 har han av förbundet varit
utsedd till överdomare vid prisridningar.
Han har även varit domare utomlands, bl. a.
vid OS i Los Angeles 1932. C. C.
Bondeungdomslaget (BUL), en norsk
organisation av till städerna inflyttad
ungdom. Den bildade 1913 i Oslo en
idrottssektion, som huvudsakligen
bedriver skidsport och fri idrott. Bland
dess många elitidrottsmän må främst
nämnas olympiasegraren J.
Gröttums-braaten.
Bonneville Salt Fiats [bånvi’1 sålt
fläts], en på somrarna uttorkad saltsjö
i Utah, U. S. A., vars botten genom sin
absolut plana och jämna yta lämpar sig
ypperligt för rekordförsök med bil.
->Automobilrekord.
Det första rekordförsöket gjordes redan
1914 av amerikanen Ted Tetzlaff med
rekordvagnen »Blitzen Benz». Det första officiella
försöket gjordes dock först 1933 av A. Jenkins.
Bonthron [bå’nPran], William,
amerikansk medeldistanslöpare (f. 1912
Vu), blev 1933 som student vid
Prin-cetonuniversitetet i rekordloppet
Princeton—Mile tvåa
efter Lovelock (4m
8,7*) och 1934
amerikansk mästare på
1 500 m efter hård
strid med
Cunningham. Han höll
1934—36 v.-rek. pä
1500 m (3m 48,8S).
Bonthron hade
världsrykte som en
av de bästa spurtlöpare, som funnits,
och var tillika en god taktiker. — Han
tävlade blott för att segra och pressade
sig aldrig enbart för att nå en god tid.
Då han ej lyckades kvalificera sig för
deltagandet i OS 1936, slutade han tävla
men gjorde 1938 ehuru utan framgång
ett försök till come back. 1934 tävlade
han i Sverige och slog då Ny. S. L.
Bookmaker [bo’kmo’ko], eng., person,
som yrkesmässigt bedriver vadhållning,
huvudsakligen vid häst- och
hundkapplöpningar men numera även vid
fotbollsmatcher. Karakteristiskt för book-
makern är, att han antager vad mot
eller på varje häst i löpningen.
Har bookmakern antagit ett vad med
»odds» 3:1 mot (against) en häst, är han
förpliktad utbetala tre gånger insatsen till
vadhållaren, därest denna häst vinner. Blir
den däremot slagen, förlorar vadhållaren sin
insats. Ju större summor vadhållarna sätta
på en häst, desto mer sänker bookmakern
sina »odds». »Odds bli kortare.» Ju mindre
utsikterna äro, att en häst skall vinna, desto
högre, »längre», äro »odds» mot honom.
Grundtanken i bookmakerns verksamhet
är, att han håller på »fältet» mot enstaka
hästar; vadhållaren håller på en eller flera
enstaka hästar mot »fältet». Bookmakern
beräknar alltså odds och antagna vad så, att
han om möjligt under alla förhållanden tager
in mera eller åtminstone lika mycket på de
förlorande hästarna, som han måste betala
ut på den vinnande.
Om t. ex. 10 hästar deltaga i en löpning
och bookmakern antager odds 33 :1 mot en
häst, är spekulationen ur bookmakerns
synpunkt, att de nio andra deltagarnas utsikter
att vinna tillsammantagna äro 33 gånger
större än denna hästs. Äro »odds» 1:1,
erhåller vadhållaren, om hans häst segrar, i
vinst lika stor summa, som han satsat. »Odds»
äro lika (»even»). Anses en häst ha större
utsikter att segra än alla de andra
deltagarna i löpningen tillsammans, noteras odds
för eller på hästen, t. ex. 7:4 på (»ön»)
hästen i fråga. Vinner den, erhåller
vadhållaren 4; förlorar den, vinner bookmakern 7.
Medan vadhållaren vid totalisatorspel icke
på förhand kan beräkna sin vinst, erbjuder
bookmakers vad till fasta kurser.
Vadhållaren vet alltså i förväg vad han får för sin
insats, därest han hållit på vinnande häst.
Bookmakers antaga också i stor
utsträckning vad långt före en löpning. Odds äro då
i allmänhet gynnsammare än senare, ty
vad-hållarens risk är större, bl. a. därför att vadet
gäller även om hästen icke startar.
Vid vad hos bookmakers på
löpningsplatsen fordras kontant inbetalning av insatsen.
Vadhållningen i förtid sker däremot i
England på kredit, ty utanför löpningsbanorna
är kontant vadhållning olaglig.
Den vadhållande gör upp om viss kredit
hos bookmakern, och vadet regleras på
löpningen följande måndag, då vadhållaren får
sin vinst, om hans häst vunnit, eller, i
motsatt fall, inbetalar det satsade beloppet.
Ingendera summan kan indrivas på laglig
väg. Men namnet på den, som icke inom
utsatt tid fullgjort sina förpliktelser, vare
sig det är bookmakern eller vadhållaren,
offentliggöres. Den felande kan därefter icke
ingå nya vad, förrän han reglerat det gamla.
Bookmakers äro oftast förbjudna i länder,
där totalisalor finnes, bl. a. i Sverige. F-k M-n.
927
Tryckt «/10 38.
928
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
