Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Borås, av redaktör H. Sandberg, Borås
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BORÅS
Borås idrottsplats. En match i Allsvenska serien mellan Elfsborg och A. I. K. 1936.
allt gäller intresset fotboll och fri
idrott. Därjämte är Borås västra
Sveriges främsta brottarstad. Inom
vinteridrotten är Borås ledande i
Västergötland. I Borås, som har 45 000
invånare, finnes ett 40-tal föreningar med
omkr. 4 000 medlemmar, därav Borås
Gymnastiksällskap 700 (på 22
avdelningar) och IF Elfsborg 500.
Borås’ första sammanslutning för
fysisk fostran var Borås
Gymnastikförening, bildad 11 nov. 1889 med
häradshövding Thor Odencrants som ordf.
Två år senare stiftades Borås
Skridskoförening, även den med Odencrants som
ordf. Klubben, som höll till på
Ramna-sjön, hade året efter starten 250 medl.
Redan 1886 hade dock Borås
Segelsällskap bildats, för att »väcka och
underhålla hågen för ett uppfriskande
och stärkande sjöliv». Sällskapet, som
höll till på den närbelägna Öresjö,
hade 1892 60 medl. och 10 båtar.
Intresset för kroppsrörelse i annan
och friare form än gymnastik ledde
1899 till bildandet av Borås
Atlet-och Idrottssällskap, som vid starten
hade ett 15-tal medlemmar med
poliskonstapel G. E. Örtengren som
ordf. I början utövades mest brottning,
atletik och fri idrott. 1903 upptogos
förbindelserna med Göteborg, som i
de flesta idrottsgrenar varit Borås’
läromästare.
Den 26 juni 1904 stiftades Borås’
numera mest bekanta idrottsförening, IF
Elfsborg, under första tiden kallad
Borås Fotbollslag. Tidigare hade
tillkommit Borås Idrottsklubb och
Aftonstjärnan — de jämte Borås AIS
dominerande klubbarna vid sekelskiftet —,
och några år senare, 26 okt. 1907,
stiftades Borås-Kamraterna.
De drivande krafterna under
genombrottsåren voro utom ovannämnde örtengren
köpman C. N. Anderson, löjtnant H. Rohde och
kamrer Einar Rylander samt den sedermera
som Boråsidrottens grand old man kände
överste A. E. Uggla.
Av de nämnda föreningarna ha
samtliga utom Elfsborg och Kamraterna
upphört. Den förra är numera en av
Sveriges mest kända
allroundförening-ar; sedan 1926 spelar den i Allsvenska
serien. Se vidare Elfsborg.
Myndigheterna ställde sig i början
rätt oförstående till idrottsrörelsen
men uppläto dock platån i nuv.
Ramnaparken som träningsplats. Detta
var den första »idrottsplatsen», och
den följdes av goodtemplarnas
anläggning vid Skogsvik, där de s. k.
Skogs-viksspelen 1904—08 voro den tidens
främsta idrottsevenemang i Borås. En
nyare samlingsplats erhöllo
idrottsmännen i Bäckeskog, där framför allt
Borås IK höll till. Den finns för
övrigt ännu kvar som fotbollsplan.
Elfsborg skaffade sig egen idrottsplats vid
Brodal, där Borås stadion var beläget
till 1922, då den nuv. idrottsplatsen
invigdes.
Ett kommunalt simstadion finns vid
949
950
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
