Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Braxenfiske, av ryttmästare Rudolf Hammarström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BRAXENFISKE
1087 Tryckt 38. 1088
BRAXENFISKE.
Av ryttmästare Rudolf Hammarström.
Braxen (lat. Abramis brama) är
en typisk varmvattensfisk och
förekommer ganska allmänt spridd i södra
och mellersta Sverige upp till Värm-
Braxen. Efter F. A. Smith.
land, Dalarna och Hälsingland men
norr därom huvudsakligen i
kusttrakterna.
Typiska för braxen äro den höga,
från sidorna hoptryckta kroppsformen
samt den långa analfenan. Ryggens färg
är mörkgrågrön, mörkbrun eller
blå-grå, sidorna silvergrå (hos större
exemplar svagt skimrande i mässing),
buken vitaktig, stundom med en svag
dragning åt rött, fenorna mörkgråa.
Framemot leken får hanen på huvudet
och fjällen små vårtartade
hudför-tjockningar, som gå tillbaka efter
avslutad lek. Braxen når en vikt av upp
till i undantagsfall 8 kg.
Den är skygg och uppträder
vanligen i större eller mindre stim. Den
trivs bäst på mjuk botten, där den
hämtar sin föda, som till huvudsaklig
del består av mygg- och andra larver,
maskar samt även mindre kräftdjur.
När vattnet fram på vintern börjar
avkylas till 7—8°, blir braxen dåsig
och drager sig från de grundare
ställena ut på djupet, där
vattentemperaturen på vintern är högre. Den kallaste
årstiden tillbringar han här i en sorts
dvala och brukar ofta samla sig i tätt
packade s. k. braxenstånd. Man har
exempel på notfångster av ända upp
till 17 000 kg i ett enda varp vid dylika
braxenstånd.
Fram på våren blir fisken livligare,
och när vattentemperaturen stigit till
14—15°, börjar leken i
senare delen av maj och
början av juni. Braxen går då
helst upp i någon grund
vik, där leken oftast äger
rum på natten under
mycket plaskande. Honan
lägger 200 000—300 000
romkorn, som fästas vid
vattenväxter o. d.
Hur braxen fiskas.
Braxenmete tillgår på
samma sätt som vanligt
abborrfiske med flöte. Bästa
betet är medelstor
daggmask eller större vanlig mask. Flötet
bör avpassas så, att betet kommer att
hänga omedelbart över bottnen. Före
fisket bör man, helst en eller två dagar
i förväg, ha »mäskat» på den tillämnade
fiskeplatsen genom att utkasta mask,
brödkulor, krossad potatis m. m.
Härigenom lockas braxarna till platsen.
Även under pågående mete bör man
ej försumma att alltsomoftast kasta ut
något av samma sorts bete, varmed
man tidigare »mäskat». Bästa
fisktiden är strax före och efter
soluppgången i juli och augusti. Då braxen är
synnerligen skygg och tar betet
mycket försiktigt, måste man vara ytterst
varsam. På grund av sin kroppsform
måste han vid betets gripande »bocka»
sig framåt. Så snart betet gripits, reser
han sig upp igen, vilket resulterar i
att flötet i stället för att såsom eljest
vanligen sker dragas nedåt kommer
att lägga sig på sida. Fiskaren bör ej
göra sig någon brådska utan lämna
fisken god tid att svälja.
I grunda sjöar står braxen helst på
de något djupare platserna, i större och
djupa sjöar i kanten mellan det grunda
och det djupa vattnet i närheten av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
