Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brottning - Brottningens historia - Brottning i Egypten, av intendenten G. Lugn - Brottning i Grekland och Rom, av professor M. P:n Nilsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BROTTNIN G
Bild 2. Den äldsta bevarade bildframställningen av brottning, en relief i Ptahheteps grav,
omkring 700 år äldre än väggmålningarna i Beni Hasan. Gruppen t. v. visar greppkoppling
(grengrepp i stående), de båda mellersta kast, av vilka det t. v. i mycket liknar den moderna
brottningens flygande mara. Gruppen längst t. h. visar en brottare, som tydligen försöker
få grepp till ett enkelt benlyft. I denna bildserie saknas framställning av parterrbrottning.
Det synnerligen rika materialet —
enbart på en vägg i Beni Hasan finnas
220 brottargrupper — ger en mycket
klar bild av egyptisk brottning och
visar en förvånande överensstämmelse
mellan denna och modern fribrottning.
Man brottades sålunda både i stående
och i liggande och kände en mångfald
grepp och parader, av vilka de flesta
utan svårighet kunna identifieras med
moderna brottningsgrepp.
Trots det att inga
uppteckningar om
regler äro
bevarade, torde man
kunna förutsätta, att
sådana funnits, då
samtliga bilder visa
rena
brottningsgrepp och varje
antydan saknas om
slag eller stötar,
som annars
förekomma vid
regellös kamp man mot
man. För
förekomsten av fasta
regler talar även
likformigheten i de från olika tidsskeden
härstammande bilderna. Mycket talar
även för att brottningen, som väl
ursprungligen torde ingått i krigarens
utbildning, senare blivit självändamål
och att uppvisning eller tävling i
brottning ingått i de egyptiska folkfesterna.
(Se bild 1 och 3.) G-dL-n.
Brottning i Grekland och
Rom.
I Grekland intog brottningen bland
idrotterna en särskilt bemärkt plats,
vilket bl. a. framgår av att ordet för
tränings- och idrottsplats, palaistra, är
härlett av verbet palaiein, brottas.
Brottningens gud var Hermes
(Mercurius), även idrottens gud i allmänhet.
Kunskapen om grekernas brottning
ha vi dels av talrika vasbilder från
slutet av 500- och 400-talen f. Kr. och
skulpturer från samma tid till omkring
200 e. Kr., dels av den grekiska
litteraturen, som innehåller några
beskrivningar på brottningskamp och ett stort
antal brottningstermer, vilkas exakta
betydelse oftast är oklar.
Världens äldsta brottningsreferat.
Den äldsta skildringen av en
brottningskamp finns i Homeros’ »Iliad»,
XXIII, 708—737 (översättning av E.
Lagerlöf 1912). Den beskriver en match
mellan Aias och Odysseus vid en
begravningsfest under trojanska kriget
(1200 f. Kr.). Segerpriset var en
konstfullt arbetad trefot av koppar.
»Sedan de gjordat sig om, framträdde i
kretsen de bägge
och nu famnade om med kraftiga armar
varandra,
som taksparrarna stå på ett hus, hopfogade
stadigt
av en förfaren byggares hand för att
vindarna trotsa.
Ryggarna knakade på dem minsann under
dristiga tagen,
1181
1110
Bild 3. Detalj av
väggmålningarna i Beni
Hasan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
