Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brottning - Statistik (OS, VM, EM, SM, landskamper) - Litteraturanvisningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BROTTNINGSFÖRBUND
1935 i-3/,2 Finland—Sverige 16—15
(Helsingfors).
Bantamv.: Egon Svensson, S. (2), H. Tuvesson,
S. (1), V. Perttunen, P. (1); Fjäderv.: O.
Lindelöf, S. (1), K. Pihlajamäki, P. (2), H. Stenberg,
F. (1); Lättv.: H. Olofsson, S. (1), A. Reini, P.
(2), L. Koskela, P. (1); Welterv.: A. Mäki, P.
(2), E. Virtanen, P. (2); Mellanv.: I. Johansson,
S. (1), L. Lindblom, S. (2), A. Pikkusaari, F.
(1) ; Lätt tungv.: A. Cadier, S. (2), N. Akerlindh,
S. (1), E. Westerlund, F. (1) ; Tungv.: J.
Nyman, S. (1), E. Svensson, S. (1). H. Nyström,
F. (2).
1937 12-13/is Sverige—Finland 20—8
(Stockholm).
Bantamv.: V. Perttunen, P. (2), K. Kiisseli, F.
(2); Fjäderv.: Göte Persson, S. (1), E.
Svensson, S. (1), K. Pihlajamäki, P. (2); Lättv.: Einar
Karlsson, S. (2), H. Olofsson, S. (1), A. Reini,
P. (1); Welterv.: R. Svedberg, S. (2), G. Glans,
S. (2) ; Mellanv.: I. Johansson, S. (2), L.
Lindblom, S. (2); Lätt tungv.: N. Åkerlindh, S. (2),
G. Backlund, S. (2) ; Tungv.: J. Nyman, S. (2),
R. Svensson, S. (1), H. Nyström, F. (1).
I B-landskamperna ha resultaten varit:
1934 Sverige—Finland 19—19 (Helsingfors)
1935 Finland—Sverige 15—13 (Stockholm)
1937 Sverige—Finland 19— 9 (Helsingfors)
Övriga landskamper.
Utom mot Finland har Sverige sporadiskt
utkämpat landsmatcher i grekisk-romersk
brottning med Norge, Tyskland och
Frankrike (i enda kampen mot sistnämnda nation
ingingo även några matcher i fri stil).
Dessutom har Sverige 1932 i en fyrlandskamp
mött Tyskland, Ungern och Estland.
Landskamperna mot Tyskland ha lämnat följande
resultat:
1933 22/i Tyskland—Sverige 12—5
(Köln).
Bantamv.: Ostermann, T. (fall) ; Fjäderv.: W.
Ehrl, T. (fall); Lättv.: E. Sperling, T.; Welterv.:
W. Möchel, T.; Mellanv.: E. Kramer, T. (fall) ;
Lätt tungv.: R. Svensson, S.; Tungv.: W. Muller,
T. Fallseger 3 poäng, arbetsseger 2 poäng.
1935 V2 Sverige—Tyskland 4—3
(Malmö).
Bantamv.: Henry Nilsson, S.; Fjäderv.: Göte
Persson, S.; Lättv.: W. Ehrl, T.; Welterv.: F.
Schäfer, T.; Mellanv.: A. Cadier, S.; Lätt tungv.:
I. Johansson, S.; Tungv.: K. Hornfischer, T.
Resultatet av Sveriges övriga landskamper
ha varit:
1914 Ungern—Sverige 23—17 (Budapest)
1927 Sverige—Norge 4—2 (Oslo)
1928 Sverige—Norge 6—0 (Stockholm)
1931 Sverige B—Norge 18—10 (Göteborg)
1931 Sverige B—Norge 19—9 (Oslo)
I brottning fri stil har Sverige i en
fyrlandskamp i Stockholm 1938 30/»—Vio mött
Ungern, Tyskland och U. S. A. med följande
resultat:
Sverige—Ungern 6—1; Sverige—Tyskland 6—1;
Sverige—U. S. A. 4—3.
LITTERATURANVISNINGAR.
Den på nordiska språk skrivna
brottningslitteraturen är ej omfattande. Brottningen i
Norden i äldre tider behandlas av J.
Götlind, »Idrott och lek» (Nordisk Kultur, bd
24, 1933) och »Gamla svenska idrottslekar»
(1934), samt av B. Bjarnason, »Nordbornas
legemlige Uddannelse i Oldtiden» (1905).
De äldsta mera betydande arbetena om
modern brottning äro C. Allén, »Handbok
i brottning och atletik» (1904, 3. uppl.
1920), och U. Aaltonen, »Painitaito» (1913).
Det i såväl historiskt som tekniskt
hänseende fullständigaste arbetet är A. Laitinen
och H. Lehmusto, »Painiskluopas» (1924),
översatt till svenska av V. Smeds under
titeln »Den moderna brottningskonsten» (1925).
Instruktiva gruppbilder finnas i E. Råberg,
»Pojkarnas brottningslek» (1937).
Utländsk litteratur.
Den antika brottningen har behandlats av
E. Norman Gardiner i uppsatserna
»Wrest-ling» och »The Pankration and Wrestling» i
Journal of Hellenic Studies (1905, resp. 1906)
samt i hans arbeten »Greek athletic sports
and festivals» (1910) och »Athletics of the
ancient world» (1930).
Rik och kulturhistoriskt intressant är den
tyska äldre brottningslitteraturen. Främst
må nämnas A. Diirers »Fechtbuch» med 119
teckningar av brottningssituationer, utg. i
reproduktion av F. Dörnhöffer i Jahrbuch
der Kunsthistorischen Sammlungen des
Al-lerhöchsten Kaiserhauses, 27 (1907—09), även
separat, Wien 1910, F. v. Auerswald, »Ringer
Kunst: fünff und achtzig stücke, zu ehren
Kurfürstlichen gnaden zu Sachsen»
(Wittenberg 1539; nytryck Berlin 1887), J. G.
Paschen, »Vollständiges Ring Buch» (Leipzig
1663), samt N. Petter, »Klarp onderrichtinge
der voortreffelijcke worstelkonst»
(Amsterdam 1674).
Bland tidigare verk om modern brottning
må nämnas L. Ville, »La lutte frangaise»
(Paris 1891), P. Pons, »La lutte» (Paris 1912)
och J. Koch, »Lehrbuch des Ringkampfes»
(Berlin 1909). — Engelsk och fri brottning ha
behandlats av W. Armstrong, »Wrestling»
(London 1889, ny, utvidgad uppl. 1904), G.
Hackenschmidt, »Complete science of
wrestling» (London 1909), och E. Hitchcock och
R. Nelligan, »Wrestling: catch-as-catch-can
style» (London 1911).
Delvis äro dessa arbeten föråldrade i
tekniskt hänseende. Nyare litteratur på
främmande språk kan ej i sakkunskap mäta sig
med den nordiska.
1199
1200
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
