Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Båtrodd, av greve Johan Gabriel Oxenstierna - Båtsegling, av greve Johan Gabriel Oxenstierna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BATSEGLING
Från engelska marinens båtsegling under ->-Cowesregattan.
sättas i vattnet (vattenfattningen) och
årtaget avslutas (skevringen) utan
knyck. Under draget genom vattnet
doppas årbladet endast till c:a 2/3, och
under återgången håller man det
skev-rat för att minska luftmotståndet.
Under den första delen av
träningstiden kan den grundläggande
konditions- och teknikträningen utföras
samtidigt genom långrodder i lös takt.
Härvid ros så småningom sträckor upp
till 10 000—12 000 m. Någon enstaka
träning på en »överlång» sträcka om
15 000—18 000 m är enbart till nytta.
Efter omkr. tre veckors regelbunden
träning skärpes takten och avkortas
sträckorna. Den egentliga
tävlingsträningen börjar nu dels genom
spurter, 200—300 m, dels genom temporodd
(rodd med tidskontroll)
över uppmätt distans,
varigenom stilens effektivitet
kontrolleras, samtidigt med
att roddarnas förmåga att
hålla hårt tempo uppövas
och utprövas. Se även
Roddsport.
Båtrodden har utan
tvivel stor betydelse för
fartygsbesättningarna, såväl
ur fysisk som psykisk
synpunkt. Att den kan
utföras under snart sagt alla
årstider och väder ökar
givetvis dess värde.
Svenska flottan har
stolta roddtraditioner, och
dess segrar över utländska mariner äro
otaliga. Att intresset för båtrodd
alltjämt är stort bevisas av att
kustflottans årliga roddtävlingar samla omkr.
600 deltagare. På vissa platser i
Bohuslän har det förekommit, att båtlagen
hålla ihop och tävlingsrodd övas även
efter värnpliktstiden.
BATSEGLING.
Sjömilitär idrottsgren.
Av greve Johan Gabriel Oxenstierna.
Örlogsfartygens roddbåtar äro i
allmänhet även anordnade för segling.
Uppgifter om kappsegling med dessa
båtar under äldre tider saknas, men
inom svenska marinen ha sådana
seglingar förekommit åtminstone under
hela 1800-talet. Numera ingår båtseg-
Från tävlingarna mellan pansarbåtsbesättningarnas »tiohuggare» vid Nynäshamn juli 1931.
123 124
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
