Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Danmark, av redaktör Emil Andersen och generalmajor Holten Castenschiold - De moderna idrottsgrenarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DANMARK
Cykelsporten har blivit Danmarks
internationellt starkaste gren. Det första VM
hemfördes 1894 av den för Danmark startande
norrmannen Henie, fader till Sonja Henie,
och 1897—1911 blev Thorvald Ellegaard 6
gånger professionell sprintervärldsmästare
och tillhörde ännu efter världskriget
Europas cykelelit.
Sin största triumf firade Danmark 1931, då
sprinter-VM för såväl amatörer som
professionella erövrades genom resp. Helge
Har-der och Willy Falck Hansen och även VM på
landsväg gick till Danmark genom Henry
Hansen, som 1928 blivit olympisk mästare.
Även vid de nordiska mästerskapen har
Danmark spelat en framträdande roll, och
särskilt har Henry Hansen under en lång
följd av år dominerat landsvägsåkningen i
Norden. Se art. Cykelsport, sp. 475, 478—480.
Brottning, tyngdlyftning och boxning.
Intresset för brottning och
tyngdlyftning väcktes redan
tidigt. Banbrytande var den 1888
grundade Köbenhavns Atletklub, som urspr,
endast hade tyngdlyftning på sitt
program men som senare upptog såväl
brottning som boxning. Särskilt högt
stod brottningen i den 1893 stiftade
klubben Hermod, varifrån den spred
sig ej endast över Danmark utan även
till Sverige och Norge.
Vid OS 1896 erövrade Viggo Jensen
guldmedaljen i tyngdlyftning, och 1932 blev
Svend Olsen, Danmarks hittills bäste
tyngd-lyftare, silvermedaljör.
I brottning har Jess Pedersen varit
professionell världsmästare. Bland amatörerna
märkas tungviktarna S. M. Jensen (VM 1905
och guldmedalj vid OS 1906), H. Egeberg
(flera VM och EM 1907—10), mellanviktarna
Severin Ahlquist (VM i lättvikt 1904),
Harald Christensen (VM 1907 och 11), Edvard
Sörensen (EM 1907), Carl Jensen (EM i tungvikt
1907) och »brydekongen» Johannes Jacobsen
i EM i mellanvikt 1926) samt Paul Hansen
(silvermedalj i tungvikt vid OS 1920) och A.
Kurland (silvermedalj i lättvikt vid OS 1932).
Dansk Athlet Union införde även
boxning och arrangerade även de
danska mästerskapen till 1915, då dessa
övertogos av det nybildade
boxningsförbundet. Dansk amatörboxning har
vunnit många utövare, och Danmark
har även på detta område varit
Sveriges läromästare.
Bland goda danska boxare må nämnas de
olympiska silvermedaljörerna Anders
Petersen och Gottfred Johansen (båda 1920),
Sören Petersen (1920 och 24) och Thyge
Petersen (1924), Hans Nielsen (guldmedalj i
lättvikt vid OS 1924) samt Jakob Michaelsen
(EM i tungvikt 1930).
Intresset för professionell boxning har i
Danmark koncentrerats på enstaka stjärnor,
som förmått samla åskådarmassor på över
20 000 personer, t. ex. Europamästaren Knud
Larsen. Dansk professionell boxnings
största namn är emellertid Battling Nelson,
som dock firat sina största triumfer i
Amerika, där han 1905—10 var världsmästare i
lättvikt.
I fri idrott dominerade Danmark omkring
sekelskiftet i Norden.
Fri idrott började utövas av
roddarna omkr. 1890, och danska
mästerskap ha anordnats sedan 1901.
Omkring sekelskiftet intog Danmark i fri
idrott en dominerande ställning i
Norden, och danskarna voro delvis
läromästare för svenskar och norrmän.
Bland idrottsmän från denna tid må
nämnas medeldistanslöparen C. Christensen
(som vann Dicksonpokalen 1899 och 1900),
sprinterlöparna Ferd. Petersen och E.
Schultz. Den sistnämnde erövrade
bronsmedalj på 400 m vid OS 1900 i Paris,
alltjämt den enda olympiamedalj i löpning, som
Danmark vunnit. Vid tävlingen om
Dicksonpokalen, vid denna tid Nordens
förnämsta idrottspris, belade danskar 1899 de
tre första platserna.
Danmark kunde emellertid ej hålla
sin ställning. Den fria idrotten har där
aldrig förvärvat samma popularitet som
i det övriga Norden, och 1927 drogo
sig danskarna tillbaka från
triangelmatcherna mellan de nordiska
länderna, då den svenska och norska
överlägsenheten blivit för stor.
Intresset har främst koncentrerat sig
på terräng- och långdistanslöpning.
Fortunloppet (terränglöpning, 1896—
1938) och Frederiksbergsloppet (sedan
1907) ha varit speciellt populära.
Maratonlöparen Aksel Jensen, som vann
Sporting Lifes maraton 1923, och Lauritz
Dam ha tidigare varit de främsta
representanterna för dansk långdistanslöpning,
tills Henry Nielsen 1934 slog Kusocinskis
världsrekord på 3 000 m. Danmark har även
haft jämförelsevis goda sprinters samt en
utmärkt stavhoppare i Henry Petersen
(silvermedalj vid OS 1920).
På gångsportens område märkas
Th. Reingaard vid sekelskiftet och Gunnar
Rasmussen, som 1919 satte fyra världsrekord.
527
542
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
