Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Danmark, av redaktör Emil Andersen och generalmajor Holten Castenschiold - Idrottsanläggningar - Sporten i fack- och dagspress - Litteraturanvisningar - Danmarks Automobilklubb - Danska härens gymnastikskola, av fil. kand. Åke Svahn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DANMARKS AUT OMO B ILKLUB B
vid en idrottstävling i Danmark är hittills
39 000 (vid fotbollsmatchen
Danmark—Sverige i Idrætsparken 1938), men
sexdagars-loppet på cykel i Forum hösten 1934, som
inbragte över 300 000 kr., beräknas ha
samlat en åskådarmassa på tills, över 60 000
pers. En proboxningsföreställning i
Köpenhamns Stadion sommaren 1929, där
huvudmatchen utkämpades mellan Knud Larsen
och Al Brown, uppges ha samlat 22 000
åskådare.
Sporten i fack- och dagspress.
Danmarks äldsta idrottstidskrift är
Tidsskrift för Sport, under olika namn utg.
1884—1901. Under 1900-talet ha utgivits en
rad rätt kortlivade sporttidskrifter i både
Köpenhamn och landsorten; den äldsta nu
existerande är Sportsbladet, grundat 1908.
Danmarks nu mest betydande
idrottstidning är Idrætsbladet (grundat 1916 av Emil
Andersen), som utkommer med två nummer
i veckan. Därjämte finnas
specialtidskrifter som t. ex. Tidsskrift for Sejlsport (gr.
1902), Lawn Tennis (gr. 1920) och Ungdom og
Idræt (gr. 1897, sedan 1930 De Danske
Gym-nastikforeningers organ).
Dagspressen började redan omkr. 1900
intressera sig för sport, men först sedan Edgar
Aabye övertagit Politikens sportredaktion,
blev dagspressen av större betydelse för
idrottens popularisering. Numera ägna så
gott som alla stora dagstidningar stort
utrymme åt sporten, dock ej så mycket som
de svenska.
Litteraturanvisningar.
Standardverket om dansk idrott är »Den
Danske Idræts Bog» (2 bd, 1935), redigerad
av Aage Hermann och Evald Andersen, som
grundligt behandlar sporten och
gymnastikens historia i Danmark och bl. a. innehåller
artiklar om de främsta fotbollsklubbarna,
biografier över fotbollsspelare, brottare m. fi.
samt tabeller över danska mästerskap.
Av äldre verk må nämnas V. Hansen,
»II-lustrered Idrætsbog» (1896), »Idrætsbogen»
(2 bd, 1908—09), redigerad av A. C. Meyer.
Av specialarbeten märkas O. Olsen,
»Fægt-ningens og Duellens Historie i Danmark»
(1932); A. Harsfelt, »Köbenhavns Idrætspark
1911—1936» (1936); »Dansk Sejlsport 1866—1930»
(1931); »Dansk Athletik Förbund gennem 25
Aar», redigerad av Emil Andersen; A. R.
Nielsen, »Athletsportens 50 Aars Jubileum» (1938),
och Dansk Boldspil-Unions Jubileumsskrift
(1939).
En bibliografi över dansk idrottslitteratur
1906—1914, »Dansk Idrætslitteratur gennem tre
Aarhundreder» (1916), har utgivits av J.
Wein-berg på uppdrag av Dansk Idræts-Forbund.
Danmarks Automobilklubb, officiellt
Kongelig Dansk Automobil
Klub (K.D.A.K.), den äldsta
automo-bilklubben i Norden, bildades 1901 och
är sedan 1908 ansluten till A.I.A.C.R.
Klubbens verksamhet omfattar allt som
rör bilism, särskilt turistväsendet. Förr
organiserade K.D.A.K. även tävlingar,
men dessa sortera numera under Dansk
Motor Sportsraad.
Stiftare av K. D. A. K. voro grosshandlare
H. Hassel, redaktör J. Klugmann,
overrets-sagförer Phister, överstelöjtnant Pade,
grosshandlare C. Steffensen samt direktör Henrik
Larsen. Medlemsantalet var vid starten 30
och är nu (1939) 4 800. Med K.D.A.K. äro
ett flertal klubbar i Danmark associerade.
Klubben utger tidskriften Auto. A. V. J-n.
DANSKA HÄRENS
GYMNASTIKSKOLA.
Världens äldsta ännu bestående
gymnastikinstitut.
Av fil. kand. Åke Svahn.
Hærens Gymnastikskole, som
namnet sedan 1939 lyder (1867—39 hette
den bara Gymnastikskolen), grundades
1804 av »den danska gymnastikens
fader», Franz ->Nachtegall, under namnet
Det militære gymnastiske Institut med
uppgift att utbilda underofficerare till
gymnastiklärare och från 1868 därjämte
ett antal officerare (en del officerare
hade dock före denna tidpunkt på egen
önskan genomgått institutet).
Utbildningstiden var till en början 3-årig
men minskades 1816 till 2 år. Senare
inskränktes den till 1 V2 för att från 1934 åter
bli 2-årig.
1818 infördes en 6 månaders kurs för
utbildning av »hjälplärare», som sedan dess
fortfarit och nu kallas »kompanilärarkursen».
Elevantalet har starkt varierat, för
gymnastiklärare mellan 20 och nuv. 12 samt för
hjälplärare mellan omkr. 80 och nuv. omkr. 30.
Vid skolans grundande omfattade
undervisningen förutom gymnastik voltigering
(även på levande häst), fäktning och
simning samt från 1809 även dans. 1868 upptogs
anatomi, 1887 pedagogik och från 1896 även
fysiologi. Av praktiska ämnen infördes
»idrottsgymnastik» (övningar på barr och i
ringar) 1882, senare tillkommo övningar i
räck. »Passande idrottsövningar» upptogos
efter 1896, men först efter 1918 började ratio-
511
Tryckt l%0 39
116
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
