Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Drakenberg, Sten Alarik - Draktävlingar - Draw - Drei Zinnen - Dressyr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DRAKTÄVLIN G AR
Sten Drakenberg. Efter en oljemålning av
greve Louis Sparre 1929. Tillhör Föreningen
för Fäktkonstens Främjande.
skolan i Stockholm 1887—1909 lärde
han pojkarna utom fäktning att åka
skridskor och skidor, även i form av
långfärder, och var kanske den förste
här i landet, som anordnade en
skidtävling för skolynglingar.
Därjämte har Drakenberg gjort en
betydande insats inom den frivilliga
idrottsrörelsen (se nedan). Han var
även ombud för Svenska
Gymnastikförbundet vid den historiska
kongressen i Paris 1894 för Olympiska Spelens
återupplivande och medlem av
internationella juryn vid OS 1912 och 20.
Drakenberg tog 1909 avsked från aktiv
militärtjänst, blev s. å. major, 1918
överstelöjtnant i armén. Han blev extralärare vid
Gymnastiska Centralinstitutet 1890, ordinarie
där 1904, var överlärare 1909—27 och
föreståndare 1923—27. Han var styrelseled. i Sveriges
Centralförening för Idrottens Främjande
1897—1938, led. av Riksidrottsförbundets
Överstyrelse 1903—09 (av dess
Förvaltningsutskott 1903—05) och av Sveriges Militära
Idrottsförbund 1909—16. Han var ordf. i
Svenska Fäktförbundet 1904—09 och 16, i
Svenska Gymnastikförbundet 1904 samt i
Föreningen för Fäktkonstens Främjande
1904—09 och 14—20. Han var även led. av
kommittéerna 1915 och 24 för
omorganisation av Gymnastiska Centralinstitutet.
Han har redigerat och till större delen
skrivit »Kungl. Gymnastiska
Centralinstitutets historia» (1913) och tills. m. C. Hjorth
författat »Handledning i florettfäktning»
(1910) samt uppsatser om idrott. N. H-n.
Draktävlingar (jap. kakeai) äro
sedan gammalt omtyckta i Japan.
Tävlingarna hållas vid vissa festdagar och
förekomma alltjämt i Nagasaki, i
Toku-shimadistriktet och kring Tokyo.
De drakar, som användas, äro ofta av
väldiga proportioner (genomskärning ända upp
till 20 m, vikt intill 2 200 kg). Det fordras
upp till 150 man för att bringa en sådan
drake att höja sig. Målet för kampen i
luften är att med det egna draksnöret söka
avskära motståndarens. Snöret är därför ofta
försett med ett vasst metallstycke eller med
lim fästade glasskärvor. Jfr artikeln Drake.
G. B-r.
Draw [drå], eng., draga, betecknar
oavgjord match i t. ex. cricket, fotboll,
boxning m. fi. idrotter.
Uttrycket har sannolikt uppkommit i
cricket. En icke slutspelad, alltså oavgjord,
match bröts av domaren, som hade att »draw
the stumps», draga upp grindarnas stolpar.
Drei Zinnen [dra1 tsi’nan], ty., tre
toppar, tillhöra de mest berömda
bergsformationerna i ->-Dolomiterna. G r o s s e
Z i n n e (3 003 m) bestegs första gången
av P. Grohmann tills. m. Salcher och F.
Innerkofler 1869. Se Bergbestigning, pl.
2 och 9. — K1 e i n e Z i n n e (2 881 m)
bestegs första gången av Michel och
Johann Innerkofler 1881. Pan.
Dressyr (av fr. dressure, inövning).
1. Vid dressyr av hundar skiljer man
mellan appelldressyr eller k a
m-mardressyr, som omfattar hundens
allmänna disciplinerande och som mer
eller mindre bör bibringas varje hund,
samt specialdressyr (efter
hundens särskilda användning).
För jakthundar kallas den senare
formen fältdressyr och avser att
lära hunden att uppträda under söket
och inför det vilda. För fågelhundar
blir fältdressyren mycket omfattande,
för andra, t. ex. älghundar och stövare,
ganska ringa och får mera formen av
träning direkt på jakten. -^Jakthundar.
Om dressyr av för jakt avsedd falk,
hök och örn se art. Falk jakt. B- B.
751
752
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
