Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ericsson, Rudolf - Eriksson, G. Rudolf - Eriksson, Sven →Selånger - Ericson, Tage, idrottsledare - Eriksson, Tage, skytt - Ericsson, Yngve - Eriksson, K. Östen - Erkan, Yasar - Eskilstuna, av redaktör Götrik Danielson, Eskilstuna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ERIKSSON, G. R.
cyklist, vann 1891 tre landsvägslopp på
höghjuling samt följande år Uppsala—
Gävle. Ericsson utförde under
1900-talet ett stort propagandaarbete för
idrotten i Göteborg.
Han verkade framför allt i Göteborgs
Idrottsförbund (från 1900). Han var från 1901
styrelseled. i Göteborgs Idrottsförbunds
avdelning för skridskoidrott, vilken övertog
Skridskosällskapet Nordens verksamhet och
sedermera fick Göteborgs Skridskoklubbs (av
1863) namn, samt från 1916 styrelseled. i
Göteborgs Skidklubb (då Göteborgs
Skidlöpningsklubb). Han var verksam för
idrottsanläggningarna i Hindås sedan 1904 samt från
1918 dir. för Ullevibolaget.
Ericsson tillhörde Riksidrottsförbundets
överstyrelse 1919—30. Sam.
Eriksson, G. Rudolf, skytt (f. 1889
24/o), köpman, medlem av Eskilstuna
Skytteförening, blev förbundsmästare i
Södermanlands Skytteförbund i
skol-skjutning 1937 och 38 och i
fältskjutning 1928. Riksmedaljen i guld 1934.
Eriksson tävlade 1917—19 som
landsvägscyklist.
Eriksson, Sven, -^-Selånger.
Ericson, Tage, idrottsledare (f.
1898 "/lä), civilingenjör i Moholm,
invaldes i Västergötlands Idrottsförbunds
styrelse 1926 och är sedan 1927 dess
ordf. Han är medlem av Svenska
Idrottsförbundets styrelse sedan 1927
(v. ordf. sedan 1938), i
Riksidrottsförbundets överstyrelse sedan 1938 och i
Idrottsplatskommittén sedan 1939.
Ericson var under sin studietid en av
Sveriges bättre trestegshoppare och blev trea
i SM 1922. S. L.
Eriksson, Tage, skytt (f. 1910 10 /10),
mä tar justerare, medlem av Stockholms
Stads Frivilliga Skarpskytteförening,
började skjuta miniatyrgevär 1929 och
tog 1931 NM i liggande samt blev vid
VM fyra i stående. Han har sedan
vunnit SM i liggande och stående 1932 samt
i knästående 1937. Med fritt gevär vann
han SM i liggande 1935 och 36 samt
nordiska tävlingarna i
miniatyrgevärs-skytte 1932 med 395 p. i liggande och
375 i stående. — Eriksson är den förste
svenske skytt, som nått toppen genom
träning med miniatyrgevär. Hans
specialgren är miniatyr stående. K. A. L.
Ericsson, Yngve, motorcykelförare
(f. 1895 4/3), ingenjör, Huskvarna, var
under 1920-talet en av Sveriges främsta
förare.
Han vann på Husqvarna Novemberkåsan
1924, Deutschlandfahrt 1925, Onsala T. T. 1926,
guldmedalj i Sexdagarsloppet 1927 samt var
trea i 500 cm3-klassen i Sveriges Grand Prix
1930 och 33.
Eriksson, K. Östen, bowlingspelare
(f. 1910 16/s), föreståndare för a.-b.
Östermalms Bowlinghall, medlem av
Djurgårdens IF, är sedan 1933 en av
Stockholms bästa spelare och blev vid VM
i New York 1934 tvåa individuellt.
Eriksson vann SM individuellt 1933 och
tillhörde Djurgårdens segrande femmannalag
1936, dess tvåmannalag 1937. Han tillhörde
landslaget mot Tyskland 1933. G. R-ll.
Erkan, Y a s a r, turkisk brottare (f.
1906), vann vid OS i Berlin 1936
guldmedaljen i fjädervikt, grekisk-romersk
stil, mycket genom tur i lottningen.
Erkan mötte endast en av klassens tre
bästa brottare, finnen Reini, av vilken han
blev kastad. Reini, svensken Einar
Karlsson och tysken Hering belastade emellertid
varandra med poäng i sina matcher,
varigenom turken blev segrare.
Han har deltagit i flera EM men aldrig
nått placering. Mars 1937 tävlade han i
Sverige och blev då kastad av Einar
Karlsson samt arbetsbesegrad av Hugo
Andersson, Eslöv.
Erkan är en stark och hård brottare,
men stilen är alltför ensidig och
defensivt betonad. P- B.
ESKILSTUNA.
Av redaktör Götrik Danielson, Eskilstuna.
Eskilstuna är med sina 39 000
invånare Södermanlands största och inom
idrotten dominerande stad, framför allt
i fråga om kraftsport, fotboll, fri idrott,
simning och skytte.
I staden finnas 1939 ett 30-tal
idrottsföreningar med omkring 4 000
medlemmar. Störst äro Eskilstuna
Skytteförening med 560 och
->Eskilstuna-Kam-raterna med 465.
Äldst är skyttet, som redan på
1860-talet fick en specialförening i
Eskilstuna Skarpskytteförening. Den första
935
944
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
