Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fillis, James - FINA - Final - Finish - Finland, av doktor Martti Jukola, redaktör Pehr Lindholm, redaktör K. A. Larsson och ingenjör Erik Salander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
)
FINLAND
lans rörelser piaff, passage m. m., också
galopp på tre ben, galopp baklänges, piaff
baklänges och naturligtvis galoppombyte i varje
steg.
För militär ridning och för
genomsnittsryttaren var dock Fillis’ system för svårt att
tillämpa. Redan hans tygelföring, som
radikalt skilde sig från den brukliga, var för
komplicerad och krävde alltför stor
fingerfärdighet och finess för att passa vid
trupputbildning.
Den tillfredsställelse vissa av hans idéer
väckte i det tyska kavalleriet berodde på att
man i dem såg en motvikt mot stallmästare
Plinzners system, som, delvis baserat på en
oklar och oriktig teori, ansågs skadligt. På
fundamentala punkter var det diametralt
motsatt Fillis’ system.
Fillis utbildade fullständigt mer än
40 skolhästar och många hundra
promenadhästar. Under sin verksammaste
tid, 1866—86, red han varje dag 15 à 20
hästar. Enligt egen beräkning skall han
ha stigit till häst 150 000 gånger.
Fillis beskrives av sina lärjungar som
en mycket beläst, världsklok, intelligent
och skarpsinnig man, begåvad med en
viljekraft, som övervann alla hinder.
F-k M-n.
FINA eller F. I. N. A., förk. av
Fédé-ration Internationale de Natation
Ama-teur, Internationella Simförbundet. ->
Simförbund.
Final (av lat. finis, slut; ty. Finale
eller Entscheidung) kallas den del av en
tävling, i vilken den slutlige segraren
koras. Föregås vanligen av en eller flera
tävlingar, varunder deltagarna gallras,
så att till finalen slutligen återstå två
eller flera. — Om sättet för gallringen
och finalstridens utkämpande se resp.
grenars tävlingsbestämmelser.
Finish [fi’nif], en i de flesta länder
använd engelsk benämning på
slutspurtens sista del.
finland.
1 förhållande till folkmängden världens främsta idrottsnation.
Av fil. doktor Martti Jukola och redaktör Pehr Lindholm, Helsingfors. Kap. »Skytte» av
redaktör K. A. Larsson; »Segelsport» av ingenjör Erik Salander.
INNEHÅLL.
Sp.
Gymnastik och fäktning ____ 1063
Skidsport .................... 1067
Skridskosport ............... 1070
Fri idrott .................... 1072
Brottning och boxning ...... 1077
Bollspel ..................... 1080
övriga idrottsgrenar......... 1082
Skytte ....................... 1083
Segelsport ................... 1087
Sp.
Hästsport .................... 1089
Jakt och fiske ............... 1090
Motorsport .................. 1090
Staten och idrotten .......... 1091
Frivilliga idrottens
organisation ........................ 1092
Svenska Finlands idrott ____ 1094
Idrottsanläggningar ......... 1096
Sportpress och sportlitteratur 1098
Finland (fi. Suomi), som sedan 6 dec.
1917 är en självständig republik,
omfattar en areal av ungefär 382 801 kvkm
(omkring 5/6 av Sveriges).
Folkmängden uppgick 1939 till omkr. 4,1 mill., av
vilka större delen bor vid kusterna i
söder och väster samt vid de stora
sjöarna i det inre av landet.
Folktätheten är endast drygt 10 inv.
per kvkm (mot Sveriges 14).
Befolkningen i Finland består till
större delen av de i förhistorisk tid
inflyttade finnarna, en finsk-ugrisk grupp,
som tillhör den mongoliska stammen.
Omkring 12 procent av befolkningen
1061
utgöras av svenskar, som mest bo i
södra, sydvästra och västra delarna — i
Nyland, Åboland och Österbotten —
samt på Åland. Dessutom finns i norr
ett obetydligt antal lappar.
Klimatet med relativt varma somrar
och snörika, kalla vintrar är
utomordentligt gynnsamt för de flesta idrotter;
bl. a. har Finland praktiskt taget
överallt möjlighet till flera månaders
vintersport.
Idrotten ligger finnarna i blodet. Det
hårda livet i de stora skogarna,
kampen mot naturen, har skapat en fysisk
och psykisk hårdhet och en vana att
1097 1061
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>