Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Finland, av doktor Martti Jukola, redaktör Pehr Lindholm, redaktör K. A. Larsson och ingenjör Erik Salander - Övriga idrottsgrenar - Skytte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FINLAND
Förre finske presidenten P. E. Svinhufvud, som flera gånger
varit finsk veteranmästare.
på Djurgården, där 1897 en cykelbana
anlades. Till att börja med var intresset
stort för banlopp, och finska cyklister
tävlade med framgång i
östersjöprovinserna och Sverige, men småningom
övergingo de flesta cyklister till
landsvägsåkning.
De förnämsta loppen äro Borgåloppet
(120 km), Nokialoppet (ett etapplopp
Helsingfors—Nokia vid Tammerfors—
Helsingfors, 420 km) och Sjundeåloppet
(från Helsingfors västerut och åter, 100
km).
Finland har i A. Raita, J. Jaakonaho, R.
Hellberg och T. Porko haft cyklister av god
nordisk klass men har ej spelat någon
internationell roll samt har i stort sett varit vida
underlägset Danmark och Sverige.
->-Cykel-sport, sp. 436—438.
Modern femkamp.
Först på senaste år har man i Finland
börjat intressera sig för modern
femkamp. Träningsläger ha anordnats 1938
och 39, men större framgångar ha ännu
ej noterats. Landets hittills bäste
moderna femkampare har varit löjtnant A.
Kiviperä, som vann Finlands första
mästerskap (1938) i denna gren. M. J.; P. L-m.
Skytte, en betydelsefull
finsk sportgren.
I den unga finska staten har skyttet
nått en stark ställning och fått en
allsidighet som i få andra länder. Medan
försvarsskyttet och sportskyttet på
många håll kommit i en viss motsats-
1083
ställning, ha de i Finland
ingått en lycklig förening.
Organiserad skytterörelse
förbjuden före frihetskriget.
Den första mera kända
skyttetävlingen
anordnades 1870 av Finska
Jaktföreningen i den s. k.
Gardesträdgården i
Helsingfors mot såväl fast tavla
som rörlig björnfigur.
Från 1883 anordnade
Helsingfors Sportklubb en
årlig tävling för landets
skyttar, och från 1891 tillkom en
tävling mellan föreningarna om Finska
Jaktföreningens vandringspris. 1907
kunde de första mästerskapstävlingarna
anordnas.
De styrande gjorde allt för att stoppa
vad de ansågo kunde likna en
organiserad skytterörelse, och skyttet måste
drivas med jakten som motiv. En
förordning 1906 förbjöd all import av
vapen, vilket dock hade det goda med
sig, att de finska skyttarna vande sig
vid att själva laga i ordning sina gevär.
De flesta saknade möjligheter att skjuta
med mantlade kulor utan använde
blylod. Deltagarantalet vid mästerskapen
steg blott ett år över 20.
Efter frihetskriget kunde skyttet
utvecklas fritt, men starten var svår.
Organisationsfrågan löstes genom att
Delegationen för mästerskapstävlingarna
1919 ombildades till Finlands
Skytteförbund.
Bland styrelseled. återfunnos från
»delegationstiden» E. E. Rosenqvist (ordf. flera år),
Oscar Rosenqvist (sedermera ordförande i
Svenska Finlands Skytteförbund), J. U.
Autonen (mångårig sekr.) och Nestor
Toi-vonen (olympisk bronsmedaljör i hjortskytte
1912). En framträdande roll kom att spelas
av materialförvaltaren, magister Veli
Nie-minen, sedermera sekr. och Finlands förste
skytt av internationell klass. Hans tekniska
sakkunskap har betytt mycket för det finska
skyttets utveckling, ehuru han delar äran
med bössmakare som Matarainen och
Lappa-lainen samt både statliga och privata
vapen-och ammunitionsfabriker, av vilka särskilt
patronfabriken i Lappo blivit ryktbar.
1097 1083
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
