Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fiskartorpsbacken - Fiskartorpspokalen - Fiske →Sportfiske - Fiskekort - Fiskerätt, av byrådirektör Gunnar Alm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FISKERÄTT
holmare. I en hoppbacke, som anlades
omkring 1890 och tillät hopp på omkring 10 m,
höllos 1892 de första nationella tävlingarna.
1900 byggdes en större backe, den nuvarande
»Mellanbacken» eller »Självmördaren», och
1904 invigdes den första stora tävlingsbacken,
vars svängplan befann sig på Laduvikens is.
Denna backe, vars torn och övriga
överbyggnad voro av trä, nedbrann 1911. O. Tandberg
höll backrekordet med 31,5 m.
Skidfrämjandet lyckades skaffa medel till
en ny backe — den gamla var ej
brandförsäkrad —, och för 26 000 kr. uppbyggdes en
ny backe, också med träöverbyggnad, i vilken
Einar Olsson satte rekord med 39,8 m. Trots
omfattande reparationsarbeten utdömdes
denna backe 1927 och revs.
1928 invigdes den nya backen, byggd
av sten, järn och betong för 217 000 kr.
Skidstugan, som tillhörde anläggningen,
nedbrann 1935 men återuppbyggdes
omedelbart och i förstorat skick.
Fiskartorpsbacken, som är en av de större
i Sverige och utan jämförelse den mest
använda, är centrum för Stockholms
skidsport. Tävlingsbacken är trots sin storlek
ovanligt lätt att stå i. Tornet är 18,4 m högt,
stupet ligger 29,3 m och tornets högsta
plattform 51,8 m över Laduvikens is.
Underbackens största lutningsvinkel är 33°.
Backrekordet är sedan 1934 45 m.
Skidfrämjandet underhåller dessutom tre
mindre backar i närheten. I stora backens
torn är Skidfrämjandets skidmuseum inrymt.
N. Djurgården med Fiskartorpets skidstuga
som centrum användes även flitigt av gångare
och terränglöpare samt skolungdom under
lovdagar. S. L.
Fiskartorpspokalen uppställdes av
Skidfrämjandet till dess tävlingar i
Fiskartorpsbacken 1908 och
tillfaller bäste svenske
backhoppare, som dock
måste nå minst 15 i
stilpoäng. Priset, som består
av en silverpokal, tilldelas
den bäste, som ej tidigare
vunnit detsamma. Ny
pokal uppställes varje år.
Fiskartorpspokalen var
ursprungligen avsedd att
utgöra den högsta
utmärkelse, som en svensk
skidlöpare kunde erövra,
men har småningom förlorat något i
betydelse.
Vinnare:
1908 E. Olsson, Djurgårdens IF.
1909 B. von der Burg, IFK Stockholm.
1910 N. Lind, Djurgårdens IF.
1912 O. Tandberg, Djurgårdens IF.
1913 A. Jonsson, SK Vidar, Sundsvall.
1914 A. Isaksson, Djurgårdens IF.
1915 S. Steinwall, Djurgårdens IF.
1916 S. Johansson, SK Vidar, Sundsvall.
1917 M. Jakobsson, Djurgårdens IF.
1919 J. Enbom, Djurgårdens IF.
1922 A. H. Nilsson, Djurgårdens IF.
1923 N. Sund, Djurgårdens IF.
1924 H. Hagström, Djurgårdens IF.
1926 E. Rylander, Falu IK.
1928 H. Schön, Djurgårdens IF.
1929 B. Carlsson, Djurgårdens IF.
1931 A. östrand, Friska Viljor, Örnsköldsvik.
1933 E. Engzell, Falu IK.
1934 S. Eriksson, Selångers SK.
1935 T. Hagberg, IFK Enskede.
1936 N. Norman, Djurgårdens IF.
1937 H. Hedjerson, Djurgårdens IF.
1938 S. Jansson, SK Skade, Stockholm.
1939 N. Hjelmström, Krigsskolans IF.
Tävlingen var inställd 1911, 18, 20, 21, 25,
27, 30 och 32. S.L.
Fiske ->Sportfiske.
Fiskekort fordras i många vatten som
legitimation för rätt till fiske.
För fiske i vissa av kronans vatten i
Sverige kan fiskekort fås hos länsstyrelsen i
vederbörande län eller i vissa fall genom
länsstyrelsens ombud. Tillstånden gälla för
sportfiske (spöfiske) under viss
stipulerad tid. F-m.
FISKERÄTT.
Av byrådirektör Gunnar Alm.
De bestämmelser, som reglera rätten att
fiska i Sverige, återfinnas i vissa delar av
jordabalken (12. kap.), byggningabalken (19.
kap.) samt framför allt i lag om rätt till fiske
av år 1896 (Svensk Författningssamling nr 42)
med senare ändringar.
Enligt dessa lagar är det jordägaren
— och i flertalet fall ägaren av i mantal
satt jord —, som har rätt till fisket i de
vatten, vilka ligga på eller gränsa till
hans grund. Till fiske räknas då även
vanligt mete, vilket alltså icke, som man
ibland tror, är fritt. Ägare av smärre,
icke mantalssatta jordområden med
strand, t. ex. villatomter, äro däremot
icke utan vidare fiskerättsägare.
Försäljning av en villatomt utgör nämligen
en avstyckning, och fiskerätt medföljer
1109
1110
[-Fiskartorpspokalen.-]
{+Fiskartorps-
pokalen.+}
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
