Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flygning, av kapten Karl Lorichs - Flygningens principer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FLYGNING
eng. flying eller flight, på fr. vol och på
ital. volo.
Vid flygning med flygplan, det slag
av flygning, som behandlas här, skiljer
man mellan normal, avancerad
och instrumentflygning.
Enligt erfarenheter från otaliga flyg-
skolor kan varje normalt begåvad
person läras att med fullt betryggande
säkerhet föra ett flygplan. För att man
skall bli en verkligt god flygare, fordras
emellertid tre saker: personlig
fallenhet, god praktisk utbildning och
ingående kunskaper i flygningens teori.
INNEHÅLL.
Sp.
Flygningens principer......... 3
Normal flygning............... 8
Avancerad flygning ........... 12
Sp.
Instrumentflygning ............ 16
Certifikatbestämmelser ........17
Flygutbildning ................. 19
Se även Ballongsegling och Segelflygning, jfr Flygplan och Flygsport.
Flygningens principer.
På flygplanet verkande krafter.
På flygplanet verka under flygning
rakt fram fyra krafter, nämligen
lyftkraften, som bär upp flygplanet,
tyngdkraften, vidare
bromskraften, som uppstår genom det
luftmotstånd, som flygplanet och dess delar
erbjuda, samt slutligen
dragkraften, som åstadkommes genom motorn
och propellern. Villkor för jämvikt
under flygning, d. v. s. att flygplanet skall
kunna hålla sig svävande och röra sig
framåt med konstant hastighet, är, att
lyftkraften och tyngdkraften uppväga
varandra, liksom även bromskraften och
dragkraften. Under svängar tillkommer
dessutom den utåt verkande
centrifugalkraften.
Lyftkraften.
När ett plan rör sig i luften och därvid
bildar en liten, positiv vinkel mot
rörelseriktningen, avböjes den luft, som träffas av
planet, nedåt. Denna nedsvepta luftmassa
Tyngdkraft’
Bild 1. På flygplanet verkande krafter.
åstadkommer en reaktionskraft, som är lika
stor som — men motriktad — den kraft, som
pressar luften nedåt. Denna reaktionskraft
kallas lyftkraft.
Lyftkraften är direkt proportionell mot
vingytans storlek, luftens täthet, kvadraten
på flyghastigheten samt
lyftkraftskoefficien-ten. Den sistnämnda är beroende av a
n-fallsvinkeln, d. v. s. vingens ställning i
förhållande till rörelseriktningen. För ett
flygplan med bestämd vingyta ökas alltså
lyftkraften med anfallsvinkeln vid i övrigt
oförändrade förhållanden — dock endast till
en viss gräns, den s. k. kritiska
vinkeln. Ett överskridande av denna gräns,
överstegring, medför vid vissa
ving-profiler en ögonblicklig, vid andra
vingprofi-ler en långsammare minskning av lyftkraften.
För ett visst flygplan kan en bestämd
lyftkraft bibehållas trots variationer i hastighet.
Samma resultat kan alltså erhållas med liten
Bild 2. Luftströmmen vid normal flygning
(ovan) och vid överstegring.
4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
