Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fotboll - Fotbollsspelets historia - Det moderna fotbollsspelets uppkomst och utveckling, av förste telegrafkontrollör Anton Johanson och Rune Carlsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOTBOLL
Football Association grundades 1863.
De flesta av dessa klubbar funnos
givetvis i London, och det var också i
denna stad, som strävan efter
gemensamma regler skulle leda till ett första
resultat. Detta skedde 26 okt. 1863, då
representanter för båda
huvudriktningarna, »the dribbling game» (med
Eton-spelet som typ) och »the running
game» (rugby), möttes på Freemason’s
Tavern i Great Queen Street i
London och där bildade The Football
Association.
Något protokoll från sammanträdet finnes
ej, men det refererades utförligt i tidskriften
Bell’s Life. Förste ordförande blev A.
Pem-ber från No Names i Kilburn, sekreterare
E. C. Morley, tillhörande Barnes Club i
London, och kassör F. W. Campbell från
Black-heath Club. I övrigt voro alla den tidens mera
betydande Londonklubbar från båda lägren
representerade, bl. a. Forest Club, Crusaders
och den senare så bekanta Crystal Palace.
Däremot var endast en av de »stora»
skolorna, Charterhouse, representerad.
Representanter för de förnämsta
skolorna, Shrewsbury, Eton, Rugby,
Harrow, Marlborough och Westminster,
hade ungefär samtidigt varit samlade i
Cambridge och uppgjort förslag till
gemensamma regler, i vilka det viktigaste
elementet i rugbyspelet (running,
löpningen med bollen) strukits.
Detta förslag förelades Football
Association på ett möte 24 nov. 1863,
diskuterades på ett nytt möte 1 dec.
och lades till grund för de första av
Football Association utfärdade
reglerna, som stadfästes 8 dec. Blackheath
och de övriga representanterna för »the
running game» lämnade som följd
härav organisationen och grundade
1871 Rugby Union (^-Rugby).
Blackheath hade som ledare för
oppositionen vid sammanträdet 1 dec. framlagt ett
ändringsförslag, som bl. a. innehöll
bestämmelsen, att en spelare skulle ha rätt att fånga
bollen med händerna och springa med den
mot motståndarens mållinje och att detta
skulle ge rätt till »try for point», frispark
mot mål. Märkligt nog var det emellertid
icke denna för rugby fundamentala regel,
som blev orsaken till skilsmässan mellan
anhängarna av de båda systemen, utan
Black-heaths fordran, att hacking, d. v. s. sparkande
av motståndaren, skulle vara tillåtet.
De viktigaste av de av Football Association
1863 fastställda reglerna voro: Planen skulle
ha en längd av högst 200 och en bredd av
högst 100 yards. Målen skulle utgöras av
stolpar på 8 yards avstånd från varandra och
utan tvärslå. Mål var gjort, när bollen
spelats mellan målstängerna, oavsett på vilken
höjd detta skett. Efter varje mål skulle
sidbyte ske. En spelare, som tog bollen i lyra,
fick rätt till frispark. I övrigt var det
förbjudet att ta, hålla eller kasta bollen med
händerna. En spelare, som befann sig mellan
bollen och motståndarnas mållinje, var
off-side, ur spel.
Redan år 1866 avlägsnades de sista spåren
av rugby ur reglerna. Sålunda borttogs
bestämmelsen om »try at goal», frispark mot mål,
efter en »touch-down». Bestämmelsen om
»touch-down» bibehölls emellertid ännu några
år såtillvida, att om ej en match avgjordes
genom antalet mål, antalet uppnådda
»touch-downs» avgjorde. Vidare infördes en ny
off-sideregel efter mönster av den i Westminster
och Charterhouse gällande, d. v. s. att en
spelare skulle ha minst tre motståndare
mellan sig och motståndarens mål för att vara
i spel. Senare borttogs även bestämmelsen
om rätt till frispark för en spelare, som tagit
lyra. 1870 fick målvakten rätt att ta bollen
med händerna.
Sheffieldfotbollen.
Till Football Association hörde
ursprungligen endast klubbar från
Londontrakten, under det att »the running
game» dominerade i övriga delar av
landet. Ett undantag utgjorde
emellertid Sheffield, där den första klubben,
som nämnts, grundats 1855 och under
de närmaste åren följts av talrika andra
klubbar.
Sheffieldfotbollen hörde otvivelaktigt
till typen »dribbling game» — den
första klubben hade grundats av forna
Etonelever —, och dess regler
överensstämde i sina huvuddrag med de av
Football Association fastställda.
Shef-fieldreglerna innehöllo emellertid vissa
bestämmelser, som skarpt skilde spelet
från Londonfotbollen, och det skulle
komma att dröja mer än ett årtionde
efter Football Associations grundande,
innan de båda riktningarna helt
förenades.
Karakteristiskt för Sheffieldfotbollen var
framför allt, att målet var försett med
tvärslå 9 fot över marken och att reglerna
innehöllo bestämmelser om domare (en för varje
119
204
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
