Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fotboll - Tävlingsstatistik - Sveriges landskamper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOTBOLL,
Denna Sveriges hittills enda landskamp
med U. S. A. fick en mycket oväntad utgång.
Man hade efter U. S. A:s första match i
Sverige räknat med en överlägsen svensk seger.
Trots att amerikanerna spelade en mycket
primitiv fotboll enligt metoden »sparka och
spring», lyckades det hårt tränade, snabba
laget genom sin oerhörda energi vinna över
Sveriges välspelande men ineffektiva elva.
Sverige tog ledningen genom ett mål av
Törnkvist, men U. S. A. utjämnade efter en
svår blunder av Rudén. Andra halvtid
gjorde U. S. A. två mål genom ett långskott
av Ellis och på en frispark. Trots konstant
överlägsenhet lyckades svenskarna först kort
före full tid göra ett andra mål vid
hörnspark.
Matchen blev av stor betydelse för svensk
fotboll, då den lärde svenskarna betydelsen
av en hård och målmedveten
konditionsträning. Amerikanska träningsmetoder — under
ledning av den amerikanska truppens tränare
Davenport — gåvo Sverige kort tid senare den
första segern över »arvfienden» Danmark.
1918 15/„ i Oslo, Norge—Sverige 2—1.
Sverige: E. Sjöstrand; V. Lund, H.
Svensson; K. Johansson, S. Friberg, H. Almén; H.
Magnusson, H. Carlsson, E. Börjesson, E. Hjelm, M.
Sandberg.
Norge: S. Wathne; O. Aulie, P. Skou; A.
Wold, A. Halvorsen, G. Andersen; R. Aas, K.
Engebretsen, J. Helgesen, E. Gundersen, P. Heising.
■— Domare: H. Vestergaard, Danmark.
Norge, som tidigare under året för första
gången besegrat Danmark, vann i denna
match likaledes för första gången över
Sverige. Norrmännen, som gynnades av
svenskarnas ovana vid den hårda sandplanen,
spelade med okuvlig energi och segervilja.
Bäst voro Skou och Gundersen, vilken senare
gjorde båda målen. Sverige spelade sämre
än väntat, och särskilt var Börjesson, som
dock gjorde målet, otillfredsställande som
kedjeledare. Bäst var Karl Johansson.
1919 "/9 i Göteborg, Norge—Sverige 5—1.
Sverige: R. Zander; A. Andersson, H.
Svensson; G. Carlson, R. Wicksell, A. Corall; R.
Bergström, H. Carlsson, H. Svedberg, E. Hjelm, M.
Sandberg.
Norge: S. Wathne; 0. Aulie, P. Skou; A.
Wold, A. Halvorsen, F. Semb Thorstvedt; M.
Paul-sen, K. Engebretsen, J. Helgesen, E. Gundersen,
P. Holm. — Domare: H. Vestergaard,
Danmark.
Matchen spelades på Ullevi. Norrmännens
våldsamma tempo blev för mycket för de
långsammare och betydligt sävligare spelande
svenskarna, av vilka särskilt de tre
halvbackarna hade svårt att följa med. Sverige
gjorde sitt mål i början av matchen genom
Svedberg.
1921 2Va i Wien, Sverige—Österrike 2—2.
Sverige: S. Lindberg; J. Thorstensson, A.
Persson; H. Andersson, G. Möller, C. Lindström;
R. Bergström, E. Andersson, O. Malm, V.
Horndahl, G. Nilsson (ersatt med B. Arontzon).
Österrike: K. Ostricek; A. Popowich, J.
Blum; Fuchs, K. Neubauer, K. Geyer; F. Köck,
K. Kannhäuser, R. Kuthan, F. Swatosch, Katz. —
Domare: W. Boas, Holland.
Matchen spelades på Hohe Warte inför
35 000 åskådare i tryckande värme. Österrike,
som då var Mellaneuropas kanske starkaste
fotbollsnation och därtill spelade på egen
plan, hade allmänt tippats som segrare.
Sverige, som representerades av ett till
övervägande del av skånska spelare sammansatt
lag, lyckades emellertid med undantag av
några perioder göra en jämn match. Största
förtjänsten av resultatet hade Lindberg, som
gjorde en av sina bästa matcher. Målen
gjordes av Horndahl och Erik Andersson,
vilken senare i matchens sista minuter gjorde
det utjämnande målet.
1924 31/s i Berlin, Sverige—Tyskland 4—1.
Sverige: S. Lindberg; A. Alfredsson, A.
Persson; E. Johansson, G. Holmberg, Erik
Andersson; R. Wenzel, G. Rydberg, O. Malm, Bror
Carlsson, T. Svensson.
Tyskland: W. Kuhnt; W. Risse, F. Bache;
A. Eschenlohr, H. Lux, H. Lang; R. Leip, K.
Hartmann, O. Harder, P. Kirsei, P. Paulsen. —
Domare: F. Herren, Schweiz.
Matchen, som spelades på
Grunewaldsta-dion, blev en stor besvikelse för de från OS
i Paris utestängda tyskarna, som gärna skulle
triumferat över bronsmedaljlaget. Spelet var
ej av högsta klass, och den svenska
överlägsenheten var påtaglig, särskilt i andra
halvlek. Sverige tog ledningen genom Bror
Carlsson, men Tysklands farlige centerforward
Harder kvitterade före halvtid. Målen i andra
halvlek gjordes av Wenzel, Rydberg och
Malm.
1927 V» i Stockholm, Sverige—Belgien 7—0.
Sverige: S. Lindberg; A. Alfredsson, D.
Krook; H. Helgesson, J. Persson, T. Johansson;
C. Brommesson, S. Rydell, P. Kaufeldt, C. E.
Holmberg, K. Kroon.
Belgien: Caudron; Swartenbroeks,
Timmermans; van Averbeke, van Halme, Boesman;
Keer-stock, Adams, Devos, Bierna, Bastin. —
Domare: S. Hansen, Danmark.
Genom denna seger fick Sverige revansch
för nederlaget 1924 med 0—5 på återresan
från Paris samt 1927 med 1—2 i Bryssel. Det
svenska försvaret pressades icke alltför hårt.
Sverige vann halvlekarna med 2—0, 5—0.
Målskyttarna voro: Kroon (2), Kaufeldt (2),
Persson, Brommesson och Holmberg.
1929 23/e i Köln, Tyskland—Sverige 3—0.
Sverige: G. Ragnar; F. Andersson, D. Krook;
H. Helgesson, N. Rosén, A. Billing; J. Nilsson,
S. Rvdell, P. Kaufeldt, A. Dahl, V. Engdahl.
Tyskland: W. Kress; F. Schutz, H. Weber;
H. Geiger, L. Leinberger, G. Knöpfle; E. Albrecht,
H. Sobeck, R. Horn, R. Hofmann, L. Hofmann. —
Domare: E. Braun, Holland.
Matchen blev ett av Sveriges svåraste
nederlag. Tyskarna spelade ypperligt och
voro mycket överlägsna. Samtliga mål
gjordes med oerhört hårda skott av Richard Hof-
243
228
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
