Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frankrike, av ordföranden i Frankrikes Olympiska Kommitté, Armand Massard - Modern sport - Regional förekommande sportgrenar - Vinteridrott och alpinism - Fysisk fostran och gymnastik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRANKRIKE
sig emellertid intresset på matcher
mellan de professionella spelarna.
Jeu de paume.
I vissa delar av Frankrike lever ännu
jeu de paume i olika former kvar. Jeu
de courte paume, engelsmännens royal
tennis, har numera endast få utövare i
Frankrike, och bollhus finnas endast i
Paris.
Jeu de longue paume, som spelas på
uteplan med räcket, är däremot ännu
mycket populärt i departementen Oise
och Somme och hade 1940 omkring
5 000 utövare.
En annan form av jeu de paume, i
vilken man slår bollen med handen,
förekommer endast i departementen Nord
och Pas-de-Calais.
Bocce.
Vad pelota är för baskerna, kan det
gamla italienska klotspelet bocce sägas
vara för den italienska befolkningen vid
Rivieran.
Vinteridrott och alpinism.
Skididrotten är utan jämförelse den
vinteridrott, som i Frankrike har de
flesta utövarna.
Goda representanter i de alpina grenarna.
Intresset koncentrerar sig så gott som
uteslutande på de alpina grenarna,
vilka bättre passa fransmännen än
krävande långlopp och backhoppning.
Den första sammanslutningen för
skididrott var den 1896 grundade Ski
Club des Alpes. 1900 upptogs
skidåkning av armén. Fart tog dock sporten
först efter 1907, då Club Alpin Frangais
började anordna internationella
tävlingar, vilka 1914 ersattes med
tävlingarna om franska mästerskapet. Sin
nuvarande utbredning fick sporten dock
först under 1930-talet. Det 1924 stiftade
skidförbundet, Fédération Frangaise de
Ski, grundade 1938 en skola för
utbildning av skidlärare, École Nationale du
Ski Frangais.
Frankrike har fyra skidområden: Alperna
med Chamonix och Mégève som centra,
Pyrenéerna, Franska Jura och Vogeserna, av vilka
de två förstnämnda med sina branta
sluttningar äro av utpräglat »kontinental» typ och
de sistnämnda mer påminna om vår svenska
terräng.
Under det att Frankrike aldrig frambragt
längdlöpare eller backhoppare av klass, har
landet sedan 1934 en rad ypperliga
representanter i de alpina grenarna, av vilka främst
må nämnas olympiamedaljören och
flerfal-dige världsmästaren E. Allais, världsmästaren
i störtlopp 1938 J. Couttet samt R. Lafforgue.
Skridskosportens enda representanter av
världsklass äro makarna Brunet.
Skridskosporten i Frankrike daterar
sig från det första årtiondet efter
sekelskiftet. På grund av klimatiska
förhållanden och bristen på konstfrusna banor
har emellertid sporten aldrig fått större
utbredning.
Av högsta internationella klass var
konståkningsparet P. Brunet—A. Joly (numera fru
Brunet), vilka utom andra framgångar vunno
bronsmedaljen i paråkning vid OS 1924 och
guldmedaljerna 1928 och 32.
Likaså har ishockey hindrats i sin
utveckling genom brist på banor.
Frankrike vann EM 1924 men har senare ej
kunnat göra sig gällande.
Av övriga vinteridrotter, som
förekomma i Frankrike, må nämnas curling,
som numera spelas på de flesta större
vintersportorter, och bobsleighåkning.
Alpinism.
Frankrike har i Alperna, Jura och
Pyrenéerna utmärkta områden för
berg-bestigningssporten. Ehuru fransmän
redan under alpinismens tidigaste skede
utförde många märkliga bestigningar,
kan man tala om alpinismen som sport
först efter grundandet av de första
organisationerna på 1860-talet, vilka 1874
följdes av den nu ledande
organisationen, ->-Club Alpin Frangais.
Fysisk fostran och gymnastik.
Gymnastik infördes i Frankrike av
spanjoren Amoros, som 1819-—37 drev
ett gymnastikinstitut i Paris. Dennes
metoder upptogos till stor del vid den
1852 grundade École Militaire i
Join-ville-le-Pont. I slutet av 1800-talet
kämpade flera olika riktningar om
herraväldet, bl. a. Lings gymnastik, som
275
284
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
