Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frankrike, av ordföranden i Frankrikes Olympiska Kommitté, Armand Massard - Den fysiska fostrans och sportens organisation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRANKRIKE
DEN FYSISKA FOSTRANS OCH
SPORTENS ORGANISATION.
Staten och idrotten.
Ledningen av den statliga
verksamheten för fysisk fostran och idrott har
sedan början av 1920-talet periodiskt
handhafts av ett självständigt
under-statssekretariat men har numera
övertagits av undervisningsministeriet, i
vars budget alla understöd till sport
och gymnastik upptagas.
I såväl folkskolor som högre skolor
är en halvtimmes kroppsövning per dag
och sedan 1938 även 3 timmars idrott
och lek i veckan i det fria
obligatoriska. Då emellertid vissa kommuner
sakna lämpliga platser för övningar i
det fria, har den senare bestämmelsen
ej överallt kunnat genomföras.
Utbildningen av gymnastik- och
idrottslärare sker dels vid särskilda
universitetsinstitut för fysisk fostran,
dels vid École Normale d’Education
Physique i Paris. Dylika institut för
fysisk fostran finnas vid universiteten i
Paris, Aix, Bordeaux, Clermont, Lille,
Lyon, Montpellier, Strasbourg, Rennes
och Toulouse. Vid École Normale
d’Education Physique varar
utbildningen två år. Vid
universitetsinstituten bedrivas studierna fritt, och
eleverna avlägga examina i den mån de
inhämtat erforderliga kunskaper. En
lägre examen berättigar till befattning
som gymnastiklärare vid
mellanskolorna och en högre till samma befattning
vid läroverk.
Den fysiska fostran och sporten inom
armén handhavas av särskild vid École
Supérieure d’Education Physique i
Joinville-le-Pont utbildad personal.
Universitets- och skolsporten står
under ledning av Office du Sport
Sco-laire et Universitaire, bildad av
representanter för universitetsmyndigheter,
akademiska klubbar, idrottsförbund,
läkarkåren och undervisningsministeriet.
Denna Office du Sport har
lokalkommittéer vid varje universitet och
anordnar studenttävlingar och mästerskap.
Den frivilliga sporten.
Den frivilliga sportens
centralorganisation är den 1908 bildade Comité
National d’Education Physique et des
Sports, till vilken 44 förbund äro
anslutna, däribland även motorsportens
och skyttets centralorganisationer.
Större delen av dessa utgöres av
specialförbund, medlemmar av vederbörande
internationella organisation; resten är
s. k. fédérations d’application, d. v. s.
förbund, som ha ett flertal idrotter på
sitt program.
Det viktigaste av de s. k. fédérations
d’ap-plication är Federation Gymnastique et
Spor-tive des Patronages de France (st. 1898, 3 363
föreningar med 330 000 medl.).
Utanför det centrala förbundet står
arbe-tarsportförbundet, Federation Sportive et
Gymnastique du Travail.
De förbund, som ha hand om de på
Olympiska Spelens program upptagna idrotterna,
äro alla representerade i den 1911 grundade
Comité Olympique Frangais.
Idrottsanläggningar.
Frankrike hade 1939 215 parker med
sportanläggningar, 144
stadionanläggningar, 1 200 idrottsplatser, 109
velodro-mer, därav många med fotbollsplan, 980
ordnade lekplatser och 3 180 enkla, 108
simhallar och 343 öppna simbassänger,
2 400 öppna och 77 täckta tennisbanor,
201 båthus (för roddföreningarna), 1 500
basketbollplaner o. s. v.
Därjämte finnas, huvudsakligen i sydöstra
Frankrike, 780 offentliga och 1923 privata
boccebanor.
De största idrottsanläggningarna äro i Paris
Stade de Colombes, byggd 1908 och ombyggd
23 och 37 (60 000 åskådarplatser), Parc des
Princes-velodromen (35 000), Stade Jean Bouin
(12 000), Stade Pershing (15 000),
Buffalovelo-dromen (25 000), tennisstadion Roland
Gar-ros (11000), den 1937 byggda Stade Pierre de
Coubertin för tennis och annan
inomhusidrott (6 000) samt Palais des Sports (18 000).
De största anläggningarna i landsorten äro
de kommunala stadionanläggningarna i Dijon
(25 000), Grenoble (25 000), Le Havre (28 000)
och Marseille (35 000) samt de i Bordeaux
(20 000), Courbevoie (30 000), Reims (25 000),
Roubaix (20 000), Strasbourg (21000) och
Tourcoing (20 000), vilka till större delen
tillhöra klubbar.
Dessutom finnas många kapplöpningsbanor,
av vilka de mest betydande i Paris äro Long-
283
284
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
