- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 3. Flugvikt-Hjärtstock /
327-328

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frigevärsskytte, av redaktör K. A. Larsson - Taktik - Träning - Betydelse

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FR1GEV ÄRSSKYTTE

ningens början. I pausen äter man
åter något. Man bör äta sådana saker,
som man är van vid, men i små
portioner och med undvikande av kraftig
köttmat, kaffe o. d. Mjölk, bananer,
socker och choklad kunna
rekommenderas.

De psykiskt kritiska perioderna
under en match äro vanligen i början
och slutet. Amerikanerna brukade
därför ofta börja med 20 skott i
liggande och sluta med de återstående
20. Schweizarna börja tämligen
regelbundet med liggande, sedan oftast
knä-stående. Man måste dock iakttaga, att
man ej skjuter stående tätt efter
knä-stående, då benen frestas hårt i
sistnämnda ställning.

När man ligger i en skjuthall, som
helt skyddar skytten själv för störande
inverkan av vinden, brukar man i regel
skjuta liggande, när det är lugnast. Är
man däremot i skjuthallen utsatt för
vinden, d. v. s. om den kommer snett
framifrån, väljer man vanligen att
skjuta stående, när det är lugnast. Är
det motsolsbelysning en del av dagen,
skjuter man helst liggande då. Oftast
är det omöjligt att i förväg disponera
skjutningen, utan man måste rätta sig
efter förhållandena, ibland t. o. m.
avbryta en ställning, om vädret växlar.
Tidsbegränsningen är också att räkna
med, trots att 6 1/2 tim. vanligen stå till
buds. Liggande är den ställning, i vilken
det är lättast att forcera, om det behövs.
Därför kan det finnas skäl att spara
den till sist. Äro å andra sidan
förhållandena gynnsamma på morgonen,
föredra de flesta att så fort som
möjligt skjuta färdigt i liggande.

Taktiken kompliceras av att vid
stora tävlingar skyttarna ej i första
hand kämpa individuellt utan som lag.
Ofta är skjuttiden gemensam för hela
laget, d. v. s. tre tavlor stå till
förfogande under 10 timmar e. d. Det blir
då lagledarens svåra uppgift att sätta
in skyttarna i sådan ordning, att i
första hand laget når bästa resultat, i
andra hand de bästa skyttarna få

tillfälle att göra sig gällande och i tredje
hand varje skytt får sin chans.

Träning.

Det får betraktas som rena
undantagsfall, om någon ägnar sig åt
frige-värsskytte utan att först ha fått en
grundlig träning genom
armégevärs-eller miniatyrgevärsskytte eller
bådadera. Har man förut skjutit enbart
med armégevär, gör man klokt i att
skaffa sig ett matchgevär med direkt
avtryck, så att man slipper bekymret
med att lära sig snälltryck. Det för
armégevärsskytten nya dioptersiktet
fordrar ej någon större träning — det
torde tvärtom få anses enklare och
naturligare än öppna siktmedel.

I praktiken är den bästa träningen för
frigevärsskytte att skjuta med
miniatyrgevär. Dessa äro ofta till det yttre exakt lika
matchgevären för skarp ammunition men
ha den fördelen, att ammunitionen blir
mycket billigare (2 öre per skott). Den,
som enbart skjutit med miniatyrgevär,
måste vid övergången till fritt gevär vänja
sig vid knallen. Detta gör man bäst, om
man först blott inriktar sig på att göra
riktiga avfyringar, därefter övergår till
att också söka se, vart skotten ta vägen,
och först sedan börjar skjuta för att få bra
resultat.

Den fysiska och psykiska
allmänträningen för frigevärsskyttet är
densamma som för de flesta andra grenar
av skyttesport, ehuru kraven genom
skjutningens art äro mera skärpta än
i andra grenar.

Betydelse.

Frigevärsskyttet har för skyttet i sin
helhet haft ungefär samma betydelse
som t. ex. racertävlingarna för
motorsporten. Dess princip är, att intet är
gott nog, om något bättre kan skapas.
Tack vare att man redan 1898 fick en
10-ringad tavla, där tian var blott 10
cm i diameter, har utvecklingen ej
stannat, förrän man fulländat gevären,
ammunitionen och skyttarna till den grad,
att det i liggande ställning kan skjutas
10, 15, 20 tior i följd.

Vid den punkt, som utvecklingen nu
nått, kan man nog säga, att frigevärs-

329

328

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:11:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sportlex/3/0198.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free