Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frigymnastik, av överste Bertil G:son Uggla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRISKGYMNASTIK
spelat någon större roll. Liksom på
kontinenten är frigymnastik den allmännast
förekommande formen av gymnastik i
England och U. S. A. samt behärskar
även gymnastiken i Japan, som just på
detta område vid de senaste OS
deltagit med goda trupper.
De ledande länderna på kontinenten
äro Tyskland, Schweiz, Italien, Ungern,
Tjeckoslovakien och Jugoslavien. I
samma klass som dessa nationer stå
Finland och U. S. A.
Frigymnastiken i Sverige.
I Sverige har frigymnastiken alltid i
viss mån stått i motsatsförhållande till
den lingska. P. H. Ling själv hyste
visserligen intresse för denna individuellt
betonade gymnastik, men han
betraktade de övningar, som utmärka
frigymnastiken, mer som en idrottslig
tillämpning än som gymnastik i den mening,
som han och i ännu högre grad hans
efterföljare inlade i detta begrepp,
nämligen en systematisk metod för allsidig
kroppsutbildning.
Vid en uppvisningsturné, som Stockholms
Gymnastikförening 1880 gjorde i England,
fattade de svenska gymnasterna och deras
ledare, dåvarande löjtnanten V. G. Balck,
intresse för de av engelsmännen högt skattade
övningarna på räck, barr och i ringar,
övningar, som de efter återkomsten jämsides
med annan idrott sökte införa i Sverige.
De ortodoxa lingianerna, som sågo
sin uppgift i att »hålla Lings
gymnastik ren» genom att från densamma
avskilja alla icke korrektiva former av
gymnastik, utrensade även
frigymnastiken ur det gymnastiska programmet.
Denna internationella gymnastik förde
sedan en tynande tillvaro i Sverige till omkring
1924, då en del för saken intresserade
personer igångsatte en livlig propaganda och
därmed lyckades få nytt liv i frigymnastiken.
Frånvaron av organisation och bristen på
instruktörer, tävlingsregler och stadgar gjorde
emellertid, att intresset snart minskades.
Först efter OS i Los Angeles 1932, då frågan
väcktes om en organisation för
frigymnasterna, kan man verkligen tala om svensk
frigymnastik.
Hösten 1932 bildades i Stockholm ett
arbetsutskott, bestående av Sven Låftman,
Edmund Lindmark och Roland Hentzel, som
efter många svårigheter april 1933 lyckades
bilda en nationell organisation för
frigymnastik, till vilken ett trettiotal klubbar
genast anslöto sig. Denna organisation uppgick
dock redan 1935 i det tidigare bildade
Frisk-sportförbundet. Visserligen är detta icke
anslutet till Svenska Gymnastikförbundet, men
ett femtiotal enskilda frisksportföreningar ha
i början av 1940 anslutit sig. Svenska
Gymnastikförbundet kan därmed anses företräda
även frigymnastiken, och det har redan på
många sätt tagit sig an frigymnasterna, bland
annat genom att anordna speciella kurser.
Det 1940 inledda samarbetet mellan
representanter för lingsk gymnastik och
för frigymnastik bör kunna bli
befruktande för båda parterna.
Ett synnerligen intressant försök att
kombinera frigymnastiska övningar
med lingsk gymnastik har sedan några
år gjorts av Arbetarnas
Gymnastikförening, Örebro.
Frigymnastikens rörelseförråd.
Ett övningsprogram i frigymnastik
omfattar både fristående och
redskapsövningar. Genom att kombinera
övningarna på de speciella redskapen med
vissa andra övningar söker man
förhindra en ensidig och befrämja en
allsidig och harmonisk utveckling av
kroppen. Övningsprogrammet kan varieras
på många olika sätt.
I huvudsak skiljer man mellan
följande fyra övningsgrupper:
A. Fristående gymnastik,
omfattande fristående rörelser samt
rörelser på lina, bom och vid ribbstol.
B. Redskapsövningar, som
utföras på barr, räck, i ringar och på
häst med sadelbågar.
C. Språng, vid vilka användas
redskapen häst, bock och bom.
Språng-eller satsbräda (trampolin) kommer till
stor användning.
D. Fria övningar, omfattande
smidighetsövningar, trampolinsprång,
saltomortaler och olika slags avledande
övningar.
Redskapsövningarna bilda kärnan i
frigymnastiken, de övriga endast den
gymnastiska ramen. En tydlig tendens
finnes att ansluta övningar, tillhörande
337
340
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>