Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fri idrott - Den fria idrottens historia, av redaktör Sven Lindhagen och redaktör Rune Carlsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRI I DROTT
Först efter 1880 slog emellertid fri
idrott igenom som amatörsport. Av
ungefär samma ålder är den fria idrotten
i Australien, där de första
mästerskapen höllos 1883, och på Nya
Zeeland. Även i Sydafrika
vann idrotten insteg på 1880-talet.
Överallt i de brittiska kolonierna har
den fria idrotten utvecklats efter
samma linjer som i England. Man kan
också där, ehuru ej i samma grad som
i moderlandet, konstatera en viss
förkärlek för »träck events» (löpningar).
Den fria idrotten vinner insteg på kontinenten.
Till Europas kontinent spred sig
idrotten huvudsakligen genom
engelskt inflytande. Visserligen har, som
redan förut nämnts, idrott i primitiv
form förekommit i många länder sedan
urminnes tider. Detta idrottsliga arv
har emellertid — bortsett från
Grekland — i intet fall haft inflytande på
den moderna sportens utformning i
respektive länder.
Frankrike var det land, där den
fria idrotten tidigast började bedrivas i
större utsträckning. Där bildades 1882
Racing Club de France, bland vars
stiftare flera voro engelsmän.
I Tyskland hade Guts Muths i
sin »Gymnastik für die Jugend» (1793)
dragit upp riktlinjer för ett
kroppsövningssystem, som utom gymnastik även
omfattade löpning, hopp och kast.
Genom politiska förhållanden och det
därav resulterande förbudet mot
turnén i det fria 1819—42 kom emellertid
redskapsgymnastiken länge att helt
dominera på den tyska turnrörelsens
program. Först i slutet av 1870-talet
började turnföreningama upptaga fri
idrott, »volkstümliche Turnübungen»,
som beteckningen efter 1883 löd.
Ungefär vid samma tid började den
engelska sporten få fast fot i Tyskland.
Den fria idrotten hade emellertid
mycket svårt att göra sig gällande inom
den växande tyska sportrörelsen på
grund av konkurrensen från
turnför-bundet.
Otvivelaktigt har den tyska
tum-rörelsen i fråga om fri idrott mottagit
många impulser från England. Den har
emellertid även i sin tur utövat ett
visst inflytande på den tyska
sportrörelsen, bl. a. därigenom, att även
sportföreningarna på sitt program upptogo
en del speciellt tyska idrottsgrenar,
bl. a. kombinationen höjd-längdhopp.
Konkurrensen mellan turn- och
idrottsförbunden var länge en hämsko
på den tyska fria idrottens utveckling.
Först mot slutet av 1920-talet kom ett
verkligt samarbete till stånd mellan de
båda förbunden, och 1933 ägde en
fullständig sammansmältning rum.
Det tredje land på kontinenten, som
upptog fri idrott, var Ungern, där
Magyar Athletic Club bildades i
Budapest 1883. I Ungern har det brittiska
inflytandet gjort sig starkt märkbart
bl. a. däri, att de engelska distanserna
från början (1896) upptogos på
mästerskapsprogrammet och först 1915 fingo
vika för meterdistanserna.
De nationer på kontinenten, som
tidigast upptogo fri idrott, voro i övrigt
Belgien (1884) och Holland (1896).
De första internationella tävlingarna.
Redan långt före den egentliga fria
idrottens uppkomst hade amerikanska
»pedestrians» tävlat i England och
engelska i Amerika.
Sålunda besökte den amerikanske
yrkeslöparen George Seward 1844 England, och på
1860-talet gästade de engelska
långdistans-löparna John Barlow och Sheppard U. S. A.,
under det att indianen Louis Bennett, mest
känd under namnet »Deerfoot» (»Hjortfot»),
firade triumfer i England.
De första amatörtävlingarna med
internationellt deltagande — bortsett från
enskilda starter på engelska tävlingar
av män från kolonierna och U. S. A. —
ägde rum 1884, då en trupp irländare
från den livaktiga Gaelic Athletic
Association företog en turné till Canada och
därvid vann flera mästerskap.
Under de närmaste åren förekommo
flera sådana resor av engelska och
amerikanska lag. Den första matchen
av fullt internationell typ ägde emel-
360 350
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
