Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fri idrott - Tävlingsstatistik, av Sven Lindhagen - Sveriges landskamper - Litteraturanvisningar - Friidrottsförbund, av civilingenjör Bo Ekelund, kapten Bo Lindman, rektor Einar Lilie
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRIIDROTTSFÖRBUND
41,8S; 2) Sverige (S. Håkansson, A. Stenqvist,
I. Nilsson, L. Strandberg) 42,4s; 3) Finland
42,5s. — Stafett 4x 400 m: 1) Tyskland 3m 12,3s;
2) Sverige (C. E. Franzén, A. Stenqvist, A.
Eriksson, S. Ljunggren) 3ml8,2s; 3) Finland
3m 19,ss.
1940. Sverige B—Finland B: 114,5—99,5 poäng.
Stockholm 7-8/ø. Poängberäkning: 5, 3, 2, 1.
100 to: 1) H. Nilsson 10,93; 2) L. Nordin Ils.
— 200 to: 1) H. Nilsson, 22,53; 2) L. Lindgren
22,7s. — 400 to: 1) A. Sjögren 50,is; 3) L. Feldt
50,63. — 800 m: 1) S. Malmberg lm 53,4S; 2) O.
Rislöv lm 53,8S. — 1 500 to: 1) M. Salovaara,
F, 3m 543; 2) H. Eriksson 3m 54,4s; 3) A.
Durk-feldt 3m 54,8s. — 5 000 to: 1) L. Nilsson 14m
45,4s; 3) N. Ollander 14m 50,83. — 10 000 to:
1) M. Järvinen, F, 30m 44,8S; 3) T. Tillman
30m 50,43; 4) T. Essinger 32m l,6s. —
Hinderlöpning 3 000 m: 1) N. Ollander 9m 14,8s; 2) T.
Söderström 9m 20,83. — Häck 110 to: 1) K.
Arnberg 15s; 4) L. Lundberg 15,6s. — Häck
400 m: 1) O. Bjelkholm 55,3s; 4) C. E.
Carlsson 56,3s. — Längd: 1) V. Lehtonen, F, 708 cm;
2) L. Eliæson 708 cm; 4) H. Johansson 690 cm.
— Höjd: 1) V. Peräsalo, F, 197 cm; 3) K.
Andersson 180 cm; 4) H. Bågenholm 180 cm. —
Tresteg: 1) B. Johnsson 14,80 m; 4) L.
Eliæson 14,39 m. — Stav: 1) G. Johansson 390 m;
3) och 4) V. Kairento, F, och W. Lange 380
cm. — Spjut: 1) M. Mikkola, F, 73,60 m; 2) L.
Atterwall 70,54 m; 4) W. Strömqvist 61,88 m.
— Diskus: 1) E. Westlin 45,81 m; 2) H.
Andersson, 44,55 m. — Kula: 1) R. Kuntsi, F, 14,93 m;
3) L. Andersson 14,33 m; 4) A. Hellberg 14,16 m.
— Slägga: 1) S. Heino, F, 51,67 m; 2) B.
Eriksson 51,10 m; 4) O. Malmbrant 48,64 m. —
Stafett 4x100 m: 1) Sverige (L. Nordin, I.
Lidholm, H. Nilsson, L. Lindgren) 42,8s; 2)
Finland 44,23. — Stafett 4x 400 m: 1) Sverige (A.
Bergström, E. Röding, L. Feldt, A. Sjögren)
3m 19,2s; 2) Finland 3m21,5s.
Litteraturanvisningar.
Något översiktsarbete om den fria
idrottens historia finnes ej. Beträffande den fria
idrotten under antiken hänvisas till
littera-turanvisningarna vid art. Antikens sport.
Den moderna fria idrottens uppkomst och
utveckling med särskild hänsyn till engelska
förhållanden behandlas i det historiska
avsnittet i M. Shearman, »Athletics» (i
Badminton Library 1898). Den fria idrottens historia
i U. S. A. skildras i J. A. Krout, »Annals of
American Sport», kap. VII (i »The Pageant
of America», 1929), den tyska fria idrottens
utveckling i H. Borowik, »Geschichte der
deutschen Leichtathletik» (1926).
Av nordiska arbeten böra främst nämnas
M. Jukola, »Huippu-urheilun historia» (1935),
S. Lindhagen och C. A. Nycop, »Allmän
idrott» (i »Idrottsboken», d. I, 1934), samt H.
Forss, »Från forngrekisk till svensk idrott
1900» (1937).
Handböcker i fri idrott.
Bland utländska handböcker i fri idrott må
nämnas: G. M. Butler, »Modern Athletics»
(1929), D. G. A. Löwe och A. E. Porritt,
»Athletics» (1929), F. A. M. Webster, »Athletics of
to-day» (1929; norsk översättning,
»Friidret-ten i dag», 1930), A. B. Wegener, »Träck and
field athletics» (1924), och »Athletik» (1930),
utgiven av C. Krümmel.
Bland handböcker på nordiska språk må
nämnas: B. Söderström, »Allmän idrott» (2
bd, 1907, bd 1 i ny uppl. 1908), E. Hjertberg,
»Handbok i fri idrott» (3 bd, 1911—12, omarb.
uppl. i 1 bd 1920), samt C. Silfverstrand och
M. Rasmussen, »Illustreret Lærebog i Fri
Idræt» (1924; svensk översättning, »Illustrerad
lärobok i allmän idrott», 1926). Vidare
märkas N. Hellsten, »Kortfattad lärobok i allmän
idrott» (1928) och »Fri idrott» (1934; ny uppl.
1938), samt G. Holmér, »G. Holmérs
idrottsbok» (1929).
FRIIDROTTSFÖRBUND.
Internationella Idrottsförbundet.
Av civilingenjör Bo Ekelund.
Internationella Idrottsförbundet, off.
International Amateur Athletic
Federation (I. A. A.F.), bildades 20—23 aug.
1913 i Berlin. Initiativet togs av J. S.
Edström i samband med OS 1912.
Närvarande voro ombud från 16 länder.
Stiftarna voro: Australasien (Australien
jämte Nya Zeeland), Belgien, Canada,
Danmark, Egypten, Finland, Frankrike, Norge,
Schweiz, Storbritannien, Sverige, Sydafrika,
Tyskland, Ungern, U. S. A. och Österrike.
På förslag av Frankrikes ombud valdes Ed-
ström till förbundets förste president och
Kristian Hellström till sekreterare. Edström
har sedan stiftandet beklätt ordförandeposten,
och även sekretariatet har alltid befunnit sig
i Sverige. Hellström efterträddes 1914 av
nuvarande landshövding Hilding Kjellman,
vilken 1930 avgick och till efterträdare fick Bo
Ekelund. Biträdande sekr. är sedan 1934 W.
Björneman.
Vid konstituerande sammanträde i Berlin
uppdrogs åt en regel- och rekordkommitté
(med J. E. Sullivan, U. S. A., som ordf. och
S. Stankovits, Ungern, som sekr.) att i detalj
utforma regler och granska alla länders
rekord för en världsrekordlista.
Internationella Idrottsförbundet
fastställer och tolkar reglerna, anordnar
413
414
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
