Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frispark - Fri stil - Fristående gymnastik - Frith, Frederick L. - Fritt fiske - Fritt simsätt, av stadionchefen Erik Bergvall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FR ITT SI MS AT T
och bollen får sparkas i vilken riktning
som helst, dock först sedan domaren
givit signal. Frispark dömes också
inom straffområdet, om det anfallande
laget där avsiktligt felat eller målvakten
i det försvarande laget burit bollen mer
än fyra steg. c- L-
Fri stil, vanl. fri brottning, ->
Brottning, sp. 1122—23 samt 1159 ff.
Fristående gymnastik kallas övningar,
utförda fritt, d. v. s. utan redskap eller
hjälp av annan person. Till fristående
brukar dock räknas en del övningar
med hjälp av biträdande person. I
fristående gymnastik ingå även en del
övningar i andra ställningar än stående,
t. ex. liggande på golvet, sittande etc.
Språkbruket är ej fullt stadgat.
Fristående gymnastik har också benämnts
linje- eller fältgymnastik. Mbg.
Frith [frib], Frederick L.,
engelsk motorcykelförare (f. 1909), har som
Nortonförare på kort tid blivit en av
Englands främsta. Han vann 1936
Englands T. T., Juniorloppet, och 1937
Seniorloppet samt 1936 B-klassen i
Europas och Sveriges G. P. och C-klassen
i Ulster G. P. B- L.
Fritt fiske är en inom
sportfiskeklubbar förekommande tävlingsgren,
där det gäller för den tävlande att med
spö (flugspö eller spinnspö) inom
bestämd tidsrymd prestera det största
antalet upptagna fiskar eller också
största fisk. Fångsten skall ha gjorts på
den del av fiskevattnet, som av
tävlingsledningen lottats åt den tävlande.
T-m.
FRITT SIMSÄTT.
Av stadionchefen Erik Bergvall.
Fritt simsätt (eng. free style, ty.
Frei-stilschwimmen, fr. nage libre, holl.
vrij-en slag, no. och da. frisvömming, fi.
vaapauinti) är beteckningen för
täv-lingsmässig simning utan inskränkning
till av vissa regler bunden stil. Den
tävlande har alltså rätt att enbart
eller omväxlande använda ->bröstsim,
->crawl, ->-ryggsim, ->-sidsim, ->trud-
gen eller andra simsätt. Termen fritt
simsätt uppstod, då tävlingar i
ovannämnda bundna simsätt infördes
omkring 1900.
Under 1800-talet började man
sträva efter att vid simning nå största
möjliga snabbhet. Man
utexperimenterade och förbättrade en rad olika stilar.
Till att börja med var bröstsim det
enbart använda, senare kommo i tur och
ordning sidsim, överarmsim, dubbelt
överarmsim och trudgen. I början av
1900-talet kom en kombination av
trudgen och crawl, tills man slutligen
övergick till rent crawlsim, som numera
praktiskt taget är det enda, som
användes vid större tävlingar i fritt simsätt
Vid nybörjar-, junior-,
skolungdoms-och oldboystävlingar kan man dock
alltjämt få se andra stilar.
I Sverige användes vid
kappsimningar i början av 1900-talet
företrädesvis bröstsim eller bröstsimliknande
simsätt i sidläge. Svenska rekord från
denna tid, liksom mästerskapsresultat,
äro sålunda vanligen uppnådda med
användning av bröstsim eller liknande
simsätt.
England i spetsen för utvecklingen.
Strävandena att utveckla simningen
till större snabbhet datera sig från
1840-talet och började i England.
Omkring 1840 försökte man sålunda i
England vid kappsimning föra armarna
växelvis under vattenytan. Man började
samtidigt experimentera med ett nytt
bentag, saxning, och redan 1844 fanns
»engelskt sidsim», i vilket armarna
alltjämt höllos under vattenytan. Nästa steg
var, att den övre armen lyftes upp över
vattnet vid framåtförandet och att från
1880-talet benen utförde den s. k.
nordengelska benkicken.
Redan 1841 hade emellertid en
engelsk forskningsresande, George Catlin,
beskrivit ett crawlliknande simsätt,
vilket han lärt känna i Nordamerika och
vilket var det enda simsätt, som
indianstammarna där använde. En annan
engelsman vid namn Trudgen såg
433
434
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
