Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fritt simsätt, av stadionchefen Erik Bergvall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRITT SIM SÄTT
Japan föreföll åren närmast efter 1932
alldeles utklassa den övriga världen, men vid
OS i Berlin 1936 lyckades ungraren F. Csik
vinna 100 m och amerikanen J. Medica 400
m. Förutom den senare har U. S. A. i R.
Flanagan haft en utmärkt fristilssimmare på
långa distanser och i P. Fick en god sprinter.
Sverige, som efter Arne Borgs övergång
till professionalismen ej haft någon simmare
i världseliten, fick under slutet av 1930-talet
genom B. Borg en fristilssimmare av hög
klass, som dominerat i Europa.
U. S. A., Holland och Danmark ha efter
varandra dominerat damsimningen.
Det första stora namnet inom damernas
fristilssimning var F. Durack, Australien.
Hon vann överlägset 100 m vid OS i
Stockholm 1912 och förbättrade avsevärt de
gällande världsrekorden. När idrotten åter
kom i gång efter världskriget, hade
amerikanskorna med E. Bleibtrey i spetsen gjort
stora framsteg och stod i särklass vid OS i
Antwerpen 1920. Detsamma var fallet vid OS
i Paris 1921, där emellertid ej G. Ederle, som
sedan 1922 slagit en rad världsrekord, blev
segrare. E. Lackie vann 100 m och den
svenskfödda M. Norelius 400 m. Den senare
visade under de närmaste åren en stor över-
lägsenhet på distanser från 200 m och höll till
omkring 1930 så gott som alla världsrekord.
Hon efterträddes av Helen Madison, som
under flera år lika överlägset dominerade
fristilssimningen och även vann båda
distanserna vid OS i Los Angeles 1932. Vid OS
i Amsterdam hade silvermedaljen på 400 m
erövrats av M. Braun, den första av den
rad holländska storsimmerskor, som bröto
U. S. A:s hegemoni. Redan följande år satte
den unga W. den Ouden världsrekord på
kortare distanser och var under ett par år
den dominerande inom damernas
fristilssimning. Vid OS i Berlin var hon emellertid
ur form, men segrarna gingo trots detta till
Holland genom R. Mastenbroek. På 400 m
erövrades silvermedaljen av danskan R.
Hveger, som under de följande åren
presterade en enastående rekordserie och numera
(1940) innehar samtliga världsrekord utom
på 100 m. I slutet av 1930-talet nådde även
belgiskan F. Caroen utomordentligt goda tider.
Se även art. Lagkappsimning. — Om
de olika simsättens uppkomst och
utveckling se under uppslagsorden
Bröst-sim, Crawl, Ryggsim och Trudgen. Om
deras teknik och värde som
kroppsövning se Simning.
TÄVLINGSSTATISTIK.
Olympiska Spelen.
Vid Olympiska Spelen i Aten 1896 fingo
deltagarna i simning använda vilken stil som
helst. De voro alltså i realiteten tävlingar i
fritt simsätt. Officiellt infördes denna
beteckning 1900, samtidigt som en särskild
tävling i ryggsim infördes. Distanserna växlade
i början men upptogo alltid en kort-, en
medel- och en långdistans. Från OS 1908 har
programmet omfattat 100, 400 och 1 500 m för
herrar.
Tävlingar i fritt simsätt för damer
infördes vid OS 1912, då man endast tävlade på
100 m. Vid OS 1920 tillkom en längre sträcka,
300 m, som från 1924 ersattes med 400 m.
Resultaten av tävlingarna i
lagkappsimning fritt simsätt återfinnas under art.
Lagkappsimning.
OS 1896 i Aten.
100 m (13 startande från 2 nationer): 1) A.
Hajos Guttmann, Ungern, lm 22,2s; 2) E.
Cho-raphas, Grekland.
500 m: 1) A. Neumann, Österrike, 8ml2,6s;
2) A. Pepanos, Grekland.
1 200 to: 1) A. Hajos Guttmann, Ungern,
18m 22,5s; 2) J. Andreon, Grekland, 21.3,4.
OS 1900 i Paris.
200 m: 1) F. C. V. Lane, Australasien, 2m
25,2S; 2) Z. von Halmay, Ungern, 2.31,4; 3) K.
Ruberl, Österrike, 2.32.
1 000 ro: 1) J. A. Jarvis, England, 13m 40,2s;
2) O. Wahle, Österrike, 14.53,4; 3) Z. von
Halmay, Ungern, 15.16,4; — 8) E. Eriksson,
Sverige, 17.50.
4 000 m: 1) J. A. Jarvis, England, 58m 24s;
2) Z. von Halmay, Ungern, 1.08.35,4; 3) L.
Martin, Frankrike, 1.13.10,4.
OS 1904 i S:t Louis.
50 yards: 1) Z. von Halmay, Ungern, 28s;
2) J. S. Leary, U. S. A.; 3) C. M. Daniels,
U. S. A.
100 yards: 1) Z. von Halmay, Ungern, lm
2,8S; 2) C. M. Daniels, U. S. A.; 3) J. S. Leary,
U. S. A.
220 yards: 1) C. M. Daniels, U. S. A., 2m
44,2s; 2) F. Gailey, U. S. A.; 3) E. Rausch,
Tyskland.
440 yards: 1) C. M. Daniels, U. S. A., 6m
16,2S; 2) F. Gailey, U.S. A.; 3) O. Wahle,
Österrike.
880 yards: 1) E. Rausch, Tyskland, 13m 11,4s;
2) F. Gailey, U. S. A.; 3) G. Kiss, Ungern.
437
435 437
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
