Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frykberg, Nils - Frykman, Götrik - Fryland-Clausen, Stefani - Frälsarkrans - Fränckel, Pierre - Fröbel, Friedrich W. A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRYKBERG
Frykberg, Nils, löpare (f. 1888 13/3),
kapten, Stockholm, tillhörde 1912—17
landets bästa löpare på medeldistans
och vann vid OS i Stockholm 1912
silvermedalj i laglöpning 3 000 m.
Frykberg, som tävlade för IFK Uppsala
1904—09 och därefter för IFK Gävle, hade på
grund av sin militära tjänstgöring svårt att
få tid till rationell träning. Han verkade
mycket för idrottens utbredning vid Hälsinge
regemente och var kring 1920 framgångsrik
orienteringslöpare. S. L.
Frykman, G ö t r i k, fotbollsspelare
(f. 1891 V12), köpman i Stockholm,
debuterade 1907 som skolpojke i
Djurgårdens IF:s A-lag och var under en
följd av år föreningens stöttepelare i
såväl fotboll som bandy. Han spelade
huvudsakligen centerhalvback men
även högerhalvback och högerback
samt deltog 1911—16 6 gånger i
fotbollslandslaget, vars kapten han var vid
den första segern över Danmark 1916.
Frykman var en hård men juste spelare
med en ovanlig arbetsförmåga.
Frykman vann SM i fotboll för Djurgården
1912 och 15 och i bandy 1908 och 12. Han
tillhörde under några år föreningens styrelse
och var 1921 led. av Svenska
Fotbollförbundets uttagningskommitté.
Fryland-Clausen, Stefani, dansk
simhopperska, medlem av Dansk
Kvin-delig Idrætsforening, var specialist på
raka hopp och svikthopp och vann
guldmedaljen i raka hopp vid OS i
Antwerpen 1920 efter en jämn och vacker serie.
— Hennes hoppning var rent nordisk
med linjeren stil, kraft och flykt över
de raka hoppen.
Fryland-Clausen, som vann danska
mästerskapet i svikthopp 1918, slutade tävla efter
OS i Antwerpen. N. S.
Frälsarkrans, den allmännast
förekommande typen av livboj. Den utgöres
av en mestadels ringformig boj, som
tillverkas av massiva korkskivor, vilka
inneslutas i ett målat, vattentätt
överdrag av segelduk och har vidfästade
livlinor.
Den målas vit och röd för att lätt urskiljas.
När frälsarkransen skall användas, fattas den
med båda händerna och kastas i vågrätt läge
mot den överbordgångne. Då denne når
bojen, kommer han lättast in i densamma
genom att med båda händerna trycka ned den
närmaste delen, varigenom frälsarkransen
kommer på högkant och lätt kan stjälpas
över huvudet och överkroppen. Armarna
dragas därefter upp, så att man vilar på dem
på bojens översida.
För att göras synlig i mörker kan
frälsarkransen förses med en behållare,
innehållande fosforkalcium, som vid beröring med
vatten antändes och lyser c:a 20 min. W.
Fränckel, Pierre, hästsportsman (f.
1902 14/8), fondmäklare, har sedan sitt
debutår 1933 varit en av Sveriges
framgångsrikaste hästägare.
Fränckel, som sedan 1938 tävlat under eget
namn (tidigare som herr Wepe) och som har
sina hästar i träning hos ryttmästare G. A.
Westerström, stod främst på listan över
vinnande hästägare 1934 (med 21030 kr.), 1938
(39 240 kr.) och 1939 (49 345 kr.).
Hans förnämsta segrar äro: Svenskt Derby
1934 (»Taxinge II»), Svenskt Kriterium 1938
(»Tristan»), Ulriksdals stora pris 1939
(»Othar»), Svealand-löpningen 1933 (»Taxinge
II»), 34 (»Molnets Broder») och 36 (»Regina
Sueciæ»), Svenskt S:t Leger 1935 (»Molnets
Broder»), 37 (»Regina Sueciæ») och 38
(»Othar»), Stockholms stora pris 1938
(»Tristan»), Kapplöpningssällskapets stora pris 1938
(»Othar») samt Jockeyklubbens
Jubileumslöpning 1934 (»Taxinge») och 38 (»Dietram»)
C. C.
Fröbel, Friedrich W. A., tysk
pedagog (1782—1852), har framför allt
gjort sig känd som upphovsman till
Kindergartenidén. I de efter hans idéer
skapade uppfostringsanstalterna för
småbarn (ty. Kindergarten,
barnträdgårdar) bör alltid finnas en trädgård,
där barnen kunna sysselsättas med att
gräva, plantera o. s. v. samt med
gymnastik, lek och spel. Hans
uppfostringsidéer ansluta sig närmast till
Pestalozzis, hos vilken han arbetade i Yvedon
1807—09. Han har säkerligen även tagit
starkt intryck av Jahn, med vilken han
samarbetade i Berlin 1810—13. Under
en längre vistelse i Schweiz kom
Fröbel 1831 i beröring med Spiess, på
vilken han i sin tur torde ha utövat ett
visst inflytande. Sin första
Kindergarten öppnade Fröbel 1837 i Blankenburg
i Thüringen.
Fröbels huvudarbete är »Die
Menschen-erziehung» (1826, ny uppl. 1913). Intressanta
äro vidare en rad uppsatser, utgivna efter
hans död, »Kleine Schriften zur Pädagogik»
(1914), och »Theorie des Spiels» (1931). Mbg.
459
460
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
